fot kan jag icke nu uppräkna alla de stora och väl nirättade mejerier, som på senaste tiden kommit till stånd. Af provinsens mejerier sätta vi utan tvekan Eslöfs i främsta rummet. Det bedrifves enligt iseller afkylningsmetoden och har förskaffat gina egare en vacker vinst. Jag tror icke något annat mejeri i landet gifvit så många procent nettovinst på det använda kapitalet. Nu har detta mejeri öfvertagits af ett aktiebolag, hvari de förra egarne ha en stor del af aktierna. I afseende på storartade inrättningar och ändamålsenliga byggnader i: tager Malmö mejeri första rummet. Mjölktillgången inskränkes här till 2,000 kannor dagligen, som tjärnas färsk, utan att få sätta grädde. Mejeriet tillverkar en utmärkt vara, betalar högt pris för mjölken och lär likväl bära sig, under det att Kristianstads mejeri med sitt stora anläggningskapital icke synes komma att gifva egarne någon vinst. Landstingsmannen Bruns mejeri på Stora Beddinge är särdeles ändamålsenligt. Vidare kunna vinämna Vadansjö, Helsingborgs, Trelleborgs, ett mejeri i närheten af Lund — för att ej tala om mejerierna på de större gårdarne. Jag tror icke att jag mycket misstager mig, då jag påstår, att smörtillverkningen på de två sista åren i afseende på qvantiteten mer än fördubblats och i afseende på qvaliteten visar ännu större framsteg. Godt, exportabelt smör utföres nu från Malmö i tusentals centner. i Hushållningssällskapet har äfven antagit en kringresande länsträdgårdsmästare. En sådan är väl behöflig, ty fastän Skåne borde kunna förse hela Sverige, Norge och Finland med frukt, kan provinsen i denna stund icke på långt när fylla sitt eget behof. Årligen införas här tusentals tunnor tyska och danska äppien, som dock i allmänhet i godhet stå efter de skånska. Hela Skåne kunde vara en enda trädgård. Knappt en fjerdedel af skolorna har ordentliga skolträdgårdar; men man bör hoppas att den nya länsträdgårdsmästaren skall framkalla intresse för trädgårdsodling på landet. Odlingen af sikorierötter och hvitbetor har i år varit särdeles gifvande. Jag har träffat personer som skördat till ett värde af 600, 700 ja till och med 750 rär på ett enda tunnland, men man tror likväl att hvitbetsodlingen nästa år kommer att ske i långt mindre skala än i år till följd af de låga pris som bruken betalt. Af denna ocsak har en sikoriefabrik köpt så ofantliga qvantiteter af hvitbetor, att de kunna räcka äfven under nästa år, ifall hvitbetsodlarne skulle strejka. Det låter löjligt, men är sanning att Sveriges folk årligen förtär åtskilliga tusen centner hvitbetor i form af — kaffe. Inom Skåne finnas nu 2, snart 3 fullständiga sockerbruk, hvaraf, sedan lagman Sylvan frångått sin utsprungliga plan att inrätta hvitbetsockerfabrik och istället anlagt ett vanligt raffinaderi, endast två tillverka hvitbetsocker. Detta är för litet i en Droälmeresn denna. Här borde finnas 10 eller 12 råsockerfabriker eller kanske ännu flera och för hvarje 5 eller 6 sådana torde ett raffinaderi vara tillräckligt. 30 å 40 råsockerfabriker skulle, om de icke tilltoges i allt för liten skala, kunna fylla Sveriges behof af socker. Tyenne stora intressen röra sig för det närvarande bland skåningarne. Det ena är förknippadt med de skånska jernvägarne, d. v. s. de blifvande, och det andra fäster sig vid stenkolsbrytningen. Båda dessa intressen kunna, om de bäras af redliga män och med sannt allvar i förening, bringa Skåne upp till en förut ej anad höjd. I Skåne finnes en jernväg, rom icke bär sig så väl, att den kan lemna tillfredsställande ränta på dertill använda penningar; men om ren frågar en aktieegare i orten, om han ville ha sina penningar tillbaka med vilkor att jernvägen icke mera skulle fnnas, svarar han ett afgjordt och bestämdt nej. Innan jernvägen kom till stånd bodde i Frosta, men särdeles uti Färs härad, en enfaldig, rå och ohyfsad befolkning, som lefde för dagen och stod särdeles lågt i afseende på upplysning. Nils Månsson i Skumparp var ett lysande undantag. Hvar och en som närmare känner dessa orter måsto medgifva att det nästan gränsar till underverk, att så stora förändringar försiggått i sallmogens både inre och yttre, både andliga och lekamliga vilkor, sedan jernvägen drogs fram mellan Eslöf och Ystad, När man tänker sig en ny jernväg, föster man sig vanligen vid den ekonomiska sidan af företaget. Man talar föga om att jernvägen åstadkommer en förändring hos menniskorna lika väl som på jordytan. Den är en kraftig väckato af slumrande krafter, nyttiga idber och fria tänkesätt. Den förpbrödrar menniskoraa och lär dem att med humanitet och vänlighet umgås med hvarandra, liksom den förmedlar allt som erfordras för fyllande af de menskliga behofyven. Jag afbryter här för att i nästa bref redogöra för do jernvägsoch stenkolsarbeten som på ett åller annat sätt äro påbörjade och hvad man deraf har att vänta för provingen. Braut Anund, JEn norsk s, sjökapten fängslad i England. Glasgow Weckly Herald för den 26 oktober omtaiar följande: