Article Image
Utrikes-Nyheter. Hr Maurice Richard, före detta ministor för do sköna konsterna, hos hvilken pring Napoleon aflade sått senaste besök i Frankrike och från hvars hus han af myndigheterna utvisades, har sändt en protest imot dotta utvisande till Thiers. Bichard öäger i sin protöst, att han ej vill orda om handlingens laglighet, fastän han anser den tvifvelaktig; mon han klagar öfver att hans hem, der prinsen o5h pringeasan uppehölld sig, blifvit Eränkt al poliöngelitefs Hade Richard gifvit vika för sin harm, så skulle han hafva med väpnad hand motsatt sig den våldsamma och godtyckliga åtgärd, som vidtogs mot prinsen, men han föredrog att visa hofsamhet ock böder ätt, få erinra lir Thilsrs öm de frilietspiinöiper Och den äktoing för lagen, som denne under många år uttalat inom lagstifiande församlingen. Det gör ho nom ondt att se republikens president komma sina egna åsigter på skam genom att kränka medhorgarnes rättigheter uh skapa ett förligt pråcedensfall för framtiden. De antibonapartistiska tidningarno säga, att Thiers handlat som han borde, då han utvisade prins Napoleon, alldenstund det kejserliga partiet på cetagte tiden ttveöklat on övanlig verksamhet, som börjat antaga hotande dimensioner, : Den engelska öfversten och abyssinske generalen Kirkham har såsom sändebud från furst Kassa af Abyssinion; hvilken för icke längesedan 125 kröda sig under hatimtiteln: kung Johannes af Etiopila, i Saperne haft ett samtal med lord Granville, i hvilket stridea mellan Abyssinien och Egypten kom på tal. Några missionärer, hvilka blifvit afvista af farst Kassa med orden, att han och hans folk ora. kopter öth fille så förbliftå, vändö sig år 1871 till Kassas medtäflare, furst Gobasie, och sökte upphetsa denne att förklara Kassa krig. Den senare kom dock i tid underfund med komplotten, jagade misfionärerna ur landet och gjorde sig i ordning att ihottaga Gobasie med varma serväter. Den 15 augusti 1071 kem det till en slag, 1 hvilket Gobasies trupper blefvo fullständigt slagna af Kassas, hvilka senare anfördes af Kirkbam ; Gobasie blef ta gen tillfånga tillika med sina förnämsta höf diogars Pn tid höllös fäbgärne tinder lås och om, men sodermera förliktes de med Kassa, erkände hans öfverhöghet och hyllade honom vid hans kröniog sågöm konting af Btiopisn. I nistlldie ars iHånad uppstodo emellertid nya stridigheter. Voldessa, höfdingen öfver Asoba Gobaserna, gjorde uppror, men sedan detta på ett lika hastigt söm gländugt sätt blifvit dämpadt, utspänn sig en stridighet med Egypten. hediven hadö iitnämt en evropåg vid namn Muntzinget, töre detta fransk konBil i Aden, till guvernör öfver Massowah, och under det Kassa krigade med de upproriska höfdingarne, fördes 3,000 man egyp tiska trupper till Massowah, red hvilka Muntziogor underkufvade Bogds-landet, en pmkting d2å0 eng. mil lång och 80 mil red landsträcka med omkring 800,000 in vånare. Muntzinger har lefvatlängt med inför dingarne, är gitt Med ön ar höfdingarnes Höttrål, talar alla folkdialekterna idenna delaf Atrika och utöfvar ett stort inflytande på fol ket. Hans första steg som guvernör, var att förjaga sina gamla tresförrandtör, de kristna; rodeimefa har han anlagt fästniogsverk och på allt sätt sökt reta abyssivierna till anfall, något som dock Kassa varit klok nog att undvika. I stället för att göra ett sådant öteg, hvars utgång ökiille fara osäker, har Kassa ru göändt Kirkbam till England, för att på ett änhat sätt komma khediven på lifvet. Bogoslandet ligger — såsom furst Kassa utvecklar i sina depescheor till den eogelsko utrikesministern — på vägen till Kaessala, Matemneh och Chartum och är af största vigt att ha i sitt våld i och för undertryckandet af slathandeln på Egypten, isynnerhet sedan de vid frikas sydostkust stationerade kanonabåtarne börjat väsentligt hindra derna afskyvärda handel. Så länga abyssiniorna besutto Bogos-lan det, kunde genom detsamma inga slafvar föras, omedan hvarje person som befanns föra med sig en slat utan vidare hängdes i första bästa träd. För öfrigt påpekar Kassa, att Egypten utan riogaste grund och utan ens den minsta skugga af rätt bemäktigat sig Bogos-landet.

22 oktober 1872, sida 3

Thumbnail