Utrikes-Nyheter. Gambetta har skyndat att skriftligen vända rig till Thiers och begära audiens, för att få tillfälle inför republikens president upplysa honom om rätta beskaffenheten af de tal exdiktatorn hållit i. södra Frankrike. I denna skrifvelse framsfäller sig Gambetta såsom den nuvarande regeringens varmaste vän och som ea motståndare till alla de sträfvanden, som gå ut på att försvåra eller kullkasta Thiers ställniog. Det sägs, att Thiers ifrigt arbetar på framläggandet af förslag till förändring i vallagen, hvilka skulle gå ut på inskränkningar i allmänna rösträtten, Det parti, hvilket önskar få Thiers utnämd till president på lifstiden, lärer för närvarande vara mycket verksamt. Telegrafen har redan förmält att Ernest Picard sökt sitt afsked trån franska sände budsplatsen i Brässel. XLInd6p. Belge vill veta, att bevekelsegrunden till detta steg är detsamma som på sin tid föranledde hertigen af Broglie att lemna sin post som sändebud i London. Picard, hvilken, som bekant, är en af venstra centerns mest lysande talare, lärer nämligen lida af en slags parlamentarisk hemlängtan. Det är att antaga, att frågan om författningen snart skall företagas i franska nationalförsamlingen och, naturligtvis, gifva anledning till många öfverläggningar och tal; och, som man erinrar sig, var Picard ön a de första att uttala den mening, att den nämda frågan kräfde en otörtöfvad lösning, och han önskar nu att personligen få vara med om de heta parlamentariska strider, som måste föregå denna lösning. Äfven är det antagligt att uäder dessa strider venstra centern ogerna skall se utom sina leder en sådan talang som Picard. Picard spelade, som man torde minnas, en mycket framstående roll inom oppositionen under kejsardömet. Han representerade då i lagstiftande församlingen en af Paris valkretsar. Den minnesrika 4:de september inträdde han i nationalförsvarsregeringen, som han på våren 1871 lemnade, gifvande plats å Pouyer-Quertier, för att mottaga platsen såsom franska republikens sändebud i Belgien. För någon tid sedan berättades från Portugal, att regeringen upptäckt en sammansvärjning, men man fick icke veta någonting närmare derom. Nu börjar denna sak utre: das. Enpligt ett i statsrådet fattadt beslut har regeringen sammankallat pärskammaren till den 138 oktober till en utomordentlig session. Nämda kammare skall då konstituera sig såsom dömstol för att döma en af sina egna medlemmar, markisen af Angeja, som är anklagad för att ha austiftat sammansvärjningen. — Lissabonstidningarna meddela, att pärskamma:rens president, hertigen af Loul, nedlagt sitt mandat, emedan han anser pärskammarens sammankallande för ett inkonstitutionelt steg. Från Rom meddelas, att kardinalen Bonnechose varit der för att öfvertala påfven till att ej lemna Rom. Kardinalen skall härvid icke ha mötts af några svårigheter, utan har