. NT
Utrikes-Nyheter.
De officiösa franska bladen förmiäla, att re-
kryteriogen i de occuperade departementen har,
trots den starka tillströmningen af Elsass-
Lothringare, som valt den franska nationali-
teten, gått för sig utan excesser. I gränsdi-
strikterna var de utskrifnes antal till följe at
valet af fransk nationalitet fyra gåvger större
än vanligt. Allt försiggick i största ordniog
och utan hvilken som helst sammanstötning
med den tyska militären.
Under kejsardömet var det, 3om bekant är,
såväl soldaterna som officerarne strängeligen
förbjudet att läsa oppositionstidningar. Re:
publiken upprätthåller detta förbud. Man kan
begripa, hvarföre militärmyndigheterna ej tåla,
att soldaterna läsa radikala blad; men obe-
gripligt är det, att man under samma tid tål
de bonapartiska bladen, som dagligen angripa
och på det gröfsta skymfa regeringen.
Den bekante öfverste Staffel, ryktoar genom
sina militärrapporter från Berlin före sista
kriget, har erhållit afsked, emedan han, såsom
det heter, ådagalade en mot regeringen fiendt-
lig sinnesstämning.
Utrymmandet af departementen Marne och
Haute-Marne skall försiggå mot slutet af septem-
ber, sedan den franskaregeriogen betalat 500 mil-
lioner af de 2 första milliarderna, hvilken be-
talnving, enligt utrikesministern Remusats för
klariog i ständiga utskottet af den 29 augusti
skall. ske den 7 september,
Ett öfver måttet för vanlig konjekturalpoli-
tik framstående omdöme om trekejsarm5ötet
finna vi i Saturday Review. Denna tidning
är öfverhufvud af den åsigt, att ehurå det
torde hafva sin riktighet med det påståendet,
att monarkmötet icke omedelbart vore riktadt
mot Frankrike, dock den omständigheten, att
vid: detta möte frågor torde förekomma, uti
hvilka man förr inhemtat Frankrikes mening,
faktiskt bevisar det fransyska ioflyandets förfall:
Deössutom betraktas Frankrike numera, om
med rätt eller orätt, lemnas derhän, som der
ultramontana riktningens enda stöd. Vidare tr
det utan tvifvel den röda republikens härd,
huru mycket än dess nuvarande regeriog. af:
skyr kommunen. Dessa två frågor torde nog
komma till tals, och blott den owständigheten
att; vara föremål för en underhandling, inne-
bär någonting förödmjukande:
Tidvingen Germania meddelar tvenne
promemorier från den aflidne italienske agita
torn Mazzini till preussiska regeringen. Desaa
aktstycken bära årtalet 1867 och äro rikt
till br grefve v. B. Författaren förutsätt
Louis Napoleons beslut beträffande ett kri
mot Preussen såsom bekant vid-preussiska
hofvet, äfvensom de alliansförslag, som för
detta ändamål blifvit ställda till den italienska
regeringen den 19 mars 1867. Pragerfredens
femte artikel skulle tagas till förevändning
för fredsbrottet. Den af Italien begärda hjel-
en skulle belöpa sig till 60,000 man jemte
betydligt artilleri. Förslagen hade erhållit
den italienska konungens bifall. Men som
Mazzioi afskyr det andra kejsardömet och
den suprmati, det tillvällat sig öfver Europa
och emedan han, ehuru ej i allo gillande Bis-
marcks metod, varsamt sympatiserar med Tysk-
lands enhetsplaner, liksom äfven Italiens en
-het är hans önskoings mål, samt dessutom
anser det för en nedrighet att det unga Ita
lien skäll gå med despoten, som håller Rom
besatt, moi Preussen, som bjelpt Italien och
Tyskland forena sig för att gemensamt be-
trygga sin framtid. För detta ändamål är det
nödvändigt, att Preussen förskjuter Mazzini
och hats actionsparti en million frank och
20.000 fändnålsgevär, hvaremot -Maszini för-
pligtar sig att.tillintetgöra hvarje möjlighet
till .eft-förbund . mellan Ttalien och Frankrike.