med full försörjning 2,951 och till:älligt under-
stödde 4,287 samt hela beloppet af fattizvårds-
kostnaden 140,462 rdr 88 öre. År 1870 kade
dessa siffror ökats till respektive 4,019—5,882
och 226,706 rdr 47 öre. Hjonens antal hade så-
ledes vuxit från 7,238 till 9,901 eller med 2,663
personer, och hvarje individ erhöll år 1870 i me-
deltal jemte naturapersedlar 22 rdr 90 öre i st.
f. 19 rår 41 öre år 1865. Förbållandet mellan
fattighjonens antal och folkmängden har a!lt-
jemt, ofördelaktigt förändrats. År 1870 belöpte
en understödetagare på hvarje 24,0 person, hvaraf
framgår att fattigvårdsbördan är särdeles tryc-
kande. Huruvida senaste fattigvårdsförordning
är egnad-att bärutinnan åstadkomma någon gyon-
sam förändring torde ännu vara för tidigt att
fälla något omdöme.