Åt ladugårdarne egnas en omsorgsfullare vård,
sedan afkastningen af desamma, isynnerhet genom
begagnandet af. den engelska marknaden blifvit
alltmera vinstgifvande. Afkastningen af ladu-
gården är sålunda numera icke blott fullt till-
räcklig för länets egna behof utan lemnar äfven
betydligt ötverskott till afsalu å andra orter. I
medeltal underhållas årligen 23,000 hästar, 25,000
oxar, 70,000 kor, 80,000 får, 20,000 svin men
endast 70 getter; Till förbättring af kreaturs-
raserna sparas inga kostnader vare sig från hus-
hållningssällskapets eller enskilde personers sida.
Ehuru en länsträdgårdsmästare är anställd med
lön af 500 rdr och skyldighet att tillhandagå re-
qvirenter med råd och upplysningar vid trädgår-
dars anläggning och värd, har dock trädgårds-
skötseln ännu icke uppnått någon hög ståndpunkt;
den kan egentligen ej sägas finnas annorstädes
än å herregodsen. Biskötseln utgör visserligen
ännu föremål för mångas uppmärksamhet, men
hågen derför kan dock icke sägas hafva tilltagit.
Under denna period hafva flera större och min-
dre vattenaftappningsföretag blitvit dels påbör-
jade, dels fullbordade äfvensom utdikning af
vattensjuka marker. För undervisning i landt-
bruksnäringen finnas tvenne skolor, en å Klaes-
torp med ett årligt statsanslag at 4,000 rdr och
ett antal af 14—18 lärjungar, samt en å Såtenäs
med 2,000 rdr i understöd från staten och lika
stort belopp från landstinget, och utgjorde år
1871 lärjuogeantalet derstädes 17.
I sammanhang härmed må omnämnas tvenne
s. k. -mönstergårdar, hvardera af husbållnings-
sällskapet understödd med förlagslån af 4,000
rdr. De hafva till ändamål att genom en prak-
tisk landthushållning utgöra föresyn för mindre
jordbrukare, hvilka sakna både ytvidd och för-
måga att tillgodogöra sig nyare tiders alla upp-
finningar i redskap och brokningsmetoder; och
aynag de väl uppfylla det med dem afsedda syf-
temål.
Skogshushållning. Arealen af kronoparker upp-
går till ungefär 67,500 qv.-ref, af häradsallmän-
ningar till 74,500 qv.sref; sammanräknade kost-
naden för de allmänna skogarnes vård per år
omkring 5,500 rdr. nettoafkastningen under pe-
riaden 120,500 rdr; arealen af enskilda jordegare
tillhörig skogsmark uppgifves af hushållssällska-
et till 364,941 tunnland, hvilken beräkning k.
efhde anser alldeles för låg. Afverkningen å
kronoskogarne och häradsallmänningarne sker
genom trakthuggning; blädning användes dere-
mot å en stor del bostills- och enskilde skogar.
Jemväl inom detta län klagas öfver skogsega-
res misshushållning med dera skogar, en miss-
hushållning, som har sin hufvudsakliga grund i
den egendomshandel, som har till syfte att ge-
nom skogsafverkning inom kort tid återförskaffa
köparen det kåpital; han till inköpet användt,
hvarefter fastigheterna, blottade på växande skog,
till betydligt nedsatt belopp åvyo afyttras. Till
minskning af skogstillgångarne bidrager ock det
ännu allmänt brukliga hägnadssiättet med gärd-
sel och stör. — Skogsstaten b-står af 4 jägmä-
fare, 19 kronojägare, 11 bevakate å häradsskoö-
garne samt 1 öfver- och uvdsrjägare å indrag-
ningsstat. Undervisningsanstait för ekogsskötseln
finnes ej inom länet. - Såsom värdefulla surro-
sater i fråga om den städse aftagande skogen
börja de inom länet befintliga torfmossarne an-
vwindas till brännmaterial.
Bruks-,,manufaktur- och handtverksrörelse. I
gång värgnde fabriksiorättningår uppgingo vid
periodens: utgång till: 617, deribland 318 mjöl-
och 133 sågqvarnar, arbetspersonalen till 1,799,
sammanriknade bevillningsbeloppet ej angifvet;
handtverkare eller idkara å landsbygden 389,
deras bevillning 162 rdr 28 öre, i städerna 364,
bevillningen 1,345 rdr 80 öre. Fabriks- och handt-
werksnäringen inom linet har nndernu ifråga-
warande år ej vunnit någon betydande utveckling.
Fisket, i Venern äfvensom i öfrige sjöar och
vat endrag inom länet, utgör fortfarande för kust-
invåvarne en källa till ganska betydlig inkomst,
tör hvars uppskattning i penningar material dock
suknas. Inkomsten af laxfisket i Gullspångself-
ven uppskattas till. 3,000 rdf om året. — Jagt
idkas synnerligast för nöjes skull och kanej be-
traktas såsom någon egentlig binäring; den vår
dus dock numerå ellmännekNgen bättrö än förr.
Handel. Handlande å landsbygden uppgingo
år 1870 till 227 och deras bevillning till 669 rdr
50 öre, i stiderna till 163 med 3,197 rår 42 öre
i bevillming, i hvilka antal betjening ej är in-
beräknad. Varuutbytena ske fortfarande i mark-
mader, som 1870 uppgingo till 43, samt å torg-
dagar i städerna, hvilka hållas två dagar i vec-
kar. — Afgifterna för bränvinsminuteringen un-
der sista försäljniovgsåret belöpte sig till .67,982
rdr 85 öre samt för utskänkvingen till 229,697
rår 11 öre, hvilka .medel i laga ordniogtördelats
mellan. stiderna, landstingot och. hyshållninge-
sällskapet. . Å :
Kameralförhållanden. Underqvingvenniet hafva
ina les 452 hemmansklyfningar blifvit verkställda,
dervid delats 131,ow mandtal med en jordareal af
176,805 qv. ref. Laga skiftengg antal, som un-
der nustförflutna period utgjorde 19VA 226
förmedlade bemman, uppgå för nu i fråga va-
rande tidrymd till endast 100 å 66 hemman samt
är således i starkt aftagande. Urgifierna i och
för skiftesvertet under sistnämda tid uppgå till
152,461 rdr. Lasdtmäteripersonalens: antal: utt
gjorde under periodens sista år 16 på eget an-
svar arbetande - landtmätare och 12 biträden.
Uommantalet å bela länets lanpgsbygd 4101,144