jag spetsade öronen, när hon lutade sig inill sin moder; ty jag ville höra de poetiska o:d, denna undersköna mun skulle framhviska. Nå, hvad var det hon sade? Jo, hör sjelf och döm: Mamma, jag är så fasligt hungrig; jag skulle kunna äta upp en hel kyckling. Suckarne, leendet, rodnaden — allt detta gällde icke mig, utan de aptitliga rätter, som just pu framdukades. Tilusionen skingrades ögonblickligen. En flicka, som jag velat fria till, hade icgo sinne för annat än stek och såser!... Sedan den dagen har jag aldrig tänkt på att gifta mig. Serafon skrattade godt åt berättelsen och frågade derefter, hvad det blifvit af dess bjeltinna. — Hon gifte sig med en skotsk patron och finns nu ej längre inom den civiliserade verlden; ty efter hvad jag hört, är hon bosatt någonstädes på Hebriderna... Samma dag, då detta samtal egde rum, dinerade Bertie, Serafen och några andra officerare å Richmond, Som vanligt, då dessa herrar voro ute för att roa sig, tog nöjet ej slut förrän sent på qvällen. De besökte åtskilliga förlustelseställen, och på ett af dessa inträffade af en händelse, att Cecil kom att öppna dörren till ett för slutna sällskapert afsedt sidorum. Till sin öfverraskning varseblef han här elille Berk sittande vid ett spelbord tillsam