lar, torde väl Katkows uttalande i sin i
Moskwa utkommande tidning hafva ådragit
sig mesta uppmärksamheten, Sammankom
sten anses af nämda organ, som ännu helt
nyligen på det mest oförtydbara sätt uttalade
sitt hat imot Preussen och allt tyskt, såsom j
ön allvarlig underpant på den europeiska fre-
den, såsom en fast borgen för framåtskridan- l
det, såsom en högvigtig politisk händelse,
som måste bringa någre till förnuft, upp:
muntra andre och lugna alla, Att denna
sammankomst skulle kunna hafva en ny helig I
allians, i den förras anda, till töljd anses
under nuvaraade förhållanden för en omöj-
lighet. Till slut — och det är denna punkt,
som väckt sensation inom alla politiska kret
gar — yttrar tidningen i anledning af franska
pressens uttalade sympatier för Ryssland. ,.
Ryssland kan blott önska att Frankrike lyck-
ligt måtte öfvervinna den olycka det iråkat.
Men en hämdens politik skulle för detsamma ,
vara en dålig rädgifvare. Frankrikes egent-
liga olycka ligger icke i dess militära miss-
öden, icke i dess härars nederlag och tillfån-
gatagande, icke i kejsardömets störtande, ja,
icke i den störa krigsskatt, man pålagt det-
såmma, ja, icke en gång i förlusten af de
provinser, som för det voro af så stort värde;
dess verkliga. olycka, orsaken till dess smälek
var det onda, hvaraf det länge lidit, Inför
den förvånade verldens ögon framställde sig
skådespelet. af en fruktansvärd förvirring
och ruttenhet. Kunde väl Frankrike, som i
sitt sköte dolde detta onda under en glän-
sande yta af ära och makt, vara klokt i råd-
slag och starkt i strid? Dess fraratid beror
endast och allenast derpå, att det gör sig
qvitt detta inre onda. Hämdens försvagande .
polivik kan icke bota Frankrike, utan luga
rundtomkring, en varaktig fred i Europa och
alla regeringars solidaritet mot det onda,
hvaraf Frankrike har lidit.
Det af åtskilliga tidningar utspridda ryktet,
att turst Bismarck af helsoskäl ej tänkte öf-
vervara kejsarmötet i Berlin, förnekas af offi-
ciösa berlintidningar. Kansleren skall in-
träffa i Berlin den 31 dennes vid kejsar Wil-
helms återkomst från Gastein och först efter
sammankomstens slut återvända till Varzin. — ;
Kölnische Zeitung innehåller i sitt sista!
nummer några intressanta betraktelser öfver
Rysslands militära förhållanden och gärskildt )
dön frågan, huru ställningen i Tyskland skulle
gestalta sig, om det skulie falla czarriket in 4
att angripa Tyskland. Artikelns författare,
Julius v. Wickede, framhåller, att den till).
numerären betydligt öfverlägsna ryska armån, :
kommenderad af dugliga, om ock i vetenskap-
ligt afseende ej så utmärkta officerare som de f
tyska äro, i tapperhet och diseplin kan täfla
med Europas bästa härar. Dertill kommer ji:
fördelen at enighet i politisk och religiös tro,
den numera genom jernovägarne underlättade I
trupptransporten, omöjligheten för en segran-
de fiende att iotränga i det inre af det vid-
sträckta landet samt slutligea stödet af de .
panslavistiska sträfvandena i Galizien; Posen I:
och Böhmen.
Ena officiös korrespondens från Wien be-
kräftar ott rykte, som förr varit i omlopp,
beträffande för detta kungliga. familjen af
Hannover. Vid kejsarmötet i Berlin skall en
försoning med Preussen ännu en gång försö-
kas. Kejsar Frans Josef skall hafva lofvat
att bringa saken till tals. Att för öfrigt en :
welfisk restauration ej kan tjena som basis för I:
de eventuela förhandlingarne, ligger för öppen !
dag. Det förstås af sig sjelft, att härvidlag ;,
upphäfvandet af beslaget på hahs egendom ;j!
ligger för detta konungen om hjertat. q
Sin politiska trosbokännelse har Gambetta :
nyligen afgifvit i följande ordalag: Det fin- ,
nes ej två slag af republik, utan blott en,
nemligen republiken utan tillnamn. Uti en
republik kan och måste det finnas partier, :
det konservativa och det radikala, eller fram- i
stegspartiet. Vi tillhöra detta sistnämda, och j:
vi förblifva det troget liksom republiken sjelf,
d. v. 8. vi skola, som vi ofta sagt, försöka att
på laglig väg och med landets understöd bringa
det derbän, att republiken medför alla de
politiska och sociala följder, som låta förena
sig med den republikanska principen. Kam- :
pen inom republiken, sedan den väl är grund- .
lagd, skall alltså forttara, såsom den börjat. IS
Men denna legala, fredliga, lidelsefulla, men .
ej våldsamma kamp är just det demokratiska !
samfundets lif, 5
Med dagens post hafva närmare och förtyd :
ligande underrättelser inlupit om det stora fal- Ii
lissement, som en depesch af den 22 dennes
från London meddelade. Det är firman Gled- I.
stones kompani i London, som måst inställa
aina betalningar med en passiva af bortåt 36
millioner rdr. Firman har under 50 år åtöjutit
mycket anseende och inom finansverlden in-
tagit en ledande ställning; hvilket kursfallet
på consols med Is procent äfven antyder.
I England har patatissjukan utbrutit och
antagit sådana dimensioner, att man i anled-
ning deraf fruktar för allmän prisstegring å
lifsmedel. -
Tyskland, som efter kriget utmärkt sig för
en snabb och kraftfull lagstiftning i. frisinnad
anda, har att emotse en ny offentlig inrättning,
hvaraf man väntar sig mycket godt, -nemligen
en regeringsbyrå för allmänna helsovården.
Ett lagförslag härom är under utarbetning och
skall snart föreläggas förbundsrådet.
General Uhrich;
Stressburgs hjeltemodiga försvarare, hvars namn
hösten 1870 var på allas läppar, men som få
mWäng dar daraefrer äl eta Ib doesnt Ad här