Ack, herr Walter, sade han och ned-
sjönk utmattad i en länstol, det är en förfär-
lig historia; men som ni är sakförare, måste
ni kunna skaffa oss ljus deri.
— Ljus i hvad?
— I eti mord, herr Walter, sade hon, i det
ihon utdrog ordet mord4 som om det hade
nio stafvelser i stället för en; ja, ett mord,
och det ett mord på en ung fröken! Ja, hvad
mera är, på en vacker, rik, god och from frö-
ken! Det är så att man kan blifva tokig åt
det, och så att tänka sig, att de hafva mör-
dat henne, så att det icke fins en bit qvar
utaf henne.
— Hvad för något, icke en bit?
— Nej, herr Walter, icke en bit af liket...
blod... det är alltsammans.
— Men, vågade jag invända i något litet
misstrogen ton, då man icke funnit liket, är
hon kanske icke mördad, när allt kommer om-
kring, fru Findy?
— Icke mördad! Allsmäktige Gud, hvar
skulle hon då vara, herr Walter, och hvarför
skulle hennes rum då vara öfversköljdt med
blod, herr Walter?
— Ja, men hör nu, fru Findy, berätta mig
alltsammans litet utförligare; kanske skall jag
då kunna skaffa ljus i deuna gåtfulla affär.
— Åh, den är inte så gåtfull heller, herr
Walter- Det är en transman, som har för-
öfvat denna ogerning, en fransman, som tro-
ligen måste ha mördat många andra, ty man