-L IV --
förut till Tyburn och hålla platsen ren till-
dess fången skulle hinna fram.
Detta förslag antogs och ftjuftagaren, åt-
följd af ett detachement gardesgrenadierer,
skickades genast till afrättsplatsen.
När tåget nu hade kommit förbi Maryle-
bone, gjordes, på Jacks begäran, återigen halt,
icke långt ifrån ett värdshus, kalladt Hötel
Oxford.
Knappt hade man stannat, här förrän en
axelbred man trängde gig, oaktadt soldaternas
motstånd, midt igenom deras leder fram till
kärran och räckte fången sin grofva hand.
— Jag sade er ju, herr Figg, att jag skulle
på ena eller andra stället taga afsked af er?
yttrade Jack.
— Det sade ri, svarade fäktmästaren. Be-
klagar att ni rödgas hålla ord. Hörde talas
om er sista rymning. Hoppades ni ej skulle
låta taga er igen. Ni skickade ej efter skjortan?
— Jag behöfde den inte, svarade Jack. Men
hvilka äro de der herrarrne der borta?
— Era vänner, gade Figg. Ha kommit att
se er. Det är sir James Thornhill, herr Ho-
garthb och herr Gay. De Nckoka er vänliga
helsningar,
— Försäkra dem om min innerliga tack-
samhet, yttrade Jack och viftade med handen