räkning, utropade han högt och återlemnade
den orörd till värden.
— Er far gade just detsamma, svarade Jo-
nathan med häånlöje, men ännu har hans gspå-
dom ej gått i fullbordan.
— Ni skall tömma denna pokal innan sex
månader äro förlidna, sade Jack med allvar-
sam uppsyn.
Återigen satte sig tågot sig i rörelse, gick
förbi St Giles kyrka, hvars klockor hela tiden
fortforo att ringa, och kom snart till Oxfords-
vägen eller Tyburn-vägen, Bom de då meren-
dels kallades. Numera syntes ganska få hus
på högra sidan, och sedan man kommit förbi
Wardour-gatan, befann man sig helt och hållet
på landsbygden.
Folkhopen spridde sig nu öfver åkerfälten,
och tusentals menniskor sågos springande åt
Tyburn så fort deras ben kunde bära. dem,
hoppande öfver häckar och nedbrytande alla
hinder de mötte under sitt lopp.
Utom dessa nyfikre, som i det hela för-
höllo sig fredligt, sågo processioners ledare
med verklig oro, huru stora hopar af menni-
skor, som voro beväpnade med knölpåkar, knif-
var och andra vapen, skyndade öfver fältet
åt samma håll. Ock då man fruktade att ett
nytt befrielseförsök skulle här företagas, er-
bjöd sig Wild att med en mindre trupp rida
JACK SHEPPABD, es.