Christine Nilssons vigselakt. Sistlidne lördag firades ett storartadt bröllop uti Westminster Abbey i London. Brudgummen var hr Auguste Rouzeaud, son till en framstående fransk köpman, bruden vår utmärkta landsmaninna Christine Nilsson. Redan tidigt på förmiddagen fylldes de för allmänheten tillgängliga platserna i kyrkan utaf skådelystet folk — till största delen fruntimmer. Kl. 11 var redan kyrkan öfverfylld, och tusentals menniskor trängdes utanför ingångarne till densamma. Bland de inbjudna gästerna, för hvilka platser voro anvisade i koret, märktes åtskilliga celebriteter inom musikens verld, såsom t. ex. mademoiselle Titjens, sir M. Costa, sir J. Benedict, signor Foli, signor Gardoni och mr Hall. Vidare såg man ji den lysande bröllopsskaran baronessan Brunnow, svenska ministern friherre Hochschild med fru, mr Mapleson, sic G. Armitage, general Schenck och fröknarne Schenck, lady Emily Peel, mr B. Osborne, lord Camoys, mr Kinnaird, lord Barrington och öfverste Tomline. KL half 12 begynante orgelns toner brusa, koristerna intogo sina platser till höger och venster om altaret, till hvilket domprosten Stanley straxt derefter framträdde, När klockan fattades 20 minuter i tolf, inträdde brudparet med sin svit och domprosten gick dem till mötes. Bruden bar en dyrbar hvit broderad gsidenklädning, slöja och krans af blommor. Brudtärnor voro furstinnan Catharine Poniatowsky, fröken C. Bentinck, baronessan F, de Bretton samt fröknarne K. Vivian och V. Bentinck. Dessa damer voro klädda i hvita klädningar med himmelsblå tuniker och hade törnrosor i håret. Koristerna uppstämde nu en Mendelssohns lofsång, hvarefter vigseln förrättades af domprosten Stanley, dervid assisterad af pastor Flood Jones. En af den sistnämde författad bröllopskoral, hvartill orgelnisten i Westminster Abbey, mr Turle, satt musiken, afsjöngs sedan, och härmed var den högtid1 za akten slut. Bruden framfördes till altaret af sekreteraren vid svenska beskickningen grefve Stenbock. Uti den innanför kyrkan belägna se. k. SJerusalem ChamberX undertecknades kontraktet. Härpå följde lyckönekningarne, hvilka pågingo under det en festmarsch spelades. Emellertid hade folkmassan utanför kyrkan växt ofantligt, och det var endast med största svårighet väg kunde banas för den vagn, i hvilken det nygifta paret lemnade Westminster Abbey. Den leende bruden helsade behagfullt åt alla håll, sålunda betygande sin tacksamhet för den hyllning som egnades henne. Gång ofter annan viftade hon äfven med näsduken åt folket, hvars jubel härigenom endast blef så mycket mera stormande. En dejeuner intogs sedan af de inbjudna gästerna hos mr Cavendish Bentinck i dennes hotell vid Grafton-gatan. Bröllopspresenterna voro dyrbara och talrika, och bland gifvarne voro prinsessan af Wales (som skänkte ett guldarmband, besatt med diamanter), lady Folkestone, lady An-. thony Rothschild, mademeiselle Titjens, lady Augusta Stuart, grefvinnan af Bradford, grefvinnan Dowager of Essex, sir S. Hayes, baronerne Leopald och Ferdinand Rothschild, lord E. Somerset, amiral Borse, lord Dudley, hertigen af Manchester, markisen af Hea. dort samt sir Robert och lady Peel, Brud tärnorna och äfven flera andra af de närvarande damerna buro vackra och kostbara medaljonger, som förfärdigats af mr Streeter på beställning och efter ritning af fröken Nilsson sjelf. Sju af dessa medaljonger voro besatta med rubiner och diamanter. En af de presenter, bruden erhöll, bestod i ett halsband af orientaliska perlor, värdt 18,000 rdr. Summan af hvad brudgåfvorna kostade lärer uppgå till något öfver 210,000 rår. Hr och fru Rouzeaud lemnade London samn:a dag på aftonen och begåfro sig, via Dover, till kontinenten. TR