söka honom; han blef åter belagd med jern
samt fåstlåst vid golfvet medelst ett ofant-
ligt - hänglås : och fick endtst taga hvila ien
stol. --En enkel filt var den erda betäckning
mot kölden, Bom :bestods honom öm nätten. I
t:ots af denha bekandling, blöf ban dagligen
bättre, hans krafter återkommo och äfven häng
mod lifvades åter. Allt hittills hade ingen främ-
mande fått se honom, men när tiden nalkades,
då hans identitet skulle. bevisas inför domsto-
len, blef denna stränghet något mildrad; och
tillfälligtvis blef en och annan insläppti hans
fängelserum, dock endast i Austins närvaro.
Af isgen bland dessa besökande kunde Jack
få-veta, hvad det hade blifvit af Thames eller
erhålla någon underrättelse om familjen på
Dollisbill eller om gin mor. Austin, som tyd-
ligen var instruerad af Wild, förbjöd på det
stfängaste hvarje yttrande rörande dessa äm-
nen. Sålunda hade mer än en månad gått för-
bi; oktober vaf kommen, och domstolen skulle
följande veckan öppna sin session i Old-bailey:
En afton vid den tiden, just då Austin skulle
stänga yttre porten, inträdde Jonathan Wid
och hens begge janitscharer i vaktrummet,
medförande en fånge, som var bunden till hand
och fot. Det var Blåskinn. Så snart tigen
hade blifvit lossade, sprang denne i ögon-
blicket som en ursinnig på Wild, slog honom
till golfvet, grep honom med sin förfärliga
hand !om strupen och skulle ofelbart ha dödat
honöm, om ej fångvaktarne allesammans Kastät