i Utrikes-Nyheter. Rörande det stora franska statslånet meddelar Times för -den ö5:te dennes en längre skrifvelse från Paris. Korrespondenten antager att lånet kommer att utbjudas till samma kurs som det förra (af den 27 juni 1871) d. v. 8 82!la procent. Beräknar man härjemte diskontot o. 8. v., torde 80 procent bli det verkliga priset, så att subskribenterna få goda 6 procent på sina pengar. Det heter härefter i brefvet: När vi jemföra priset på franska 3 procentsräntan före kriget med densammas nuvarande kurs, tränger sig denna fråga ovilkorligt på oss: huru stor är i sin helhet den förlust som Frankrike lidit genom kriget, och i hvilket förhållande har Frankrikes kredit till följd deraf förändrats? Om vi vid en sådan beräkniog taga i betraktande förlusten af två rovinser, förminsknoingen -af produktionen, ankrutterna , lånen före och under kriget, krigsskadeståndet till Preussen, kostnaderna för underhållet af den utländska ockupationsarmån och otaliga andra utgitter samt till allt detta lägga hvad kommunen kostat Frankrike genom brand och plundring, kunna vi säkert utan all öfverdrift anslå totalsumman af Frankrikes förluster fråa början af kriget intill territoriets eventuella, fullständiga utrymning till minst 20 milliarder frank. Den omständigheten att landet under så kort tid förlorat denna oerhörda summa förklarar tillräckligt det faktum att 3-procentsräntan fallit så betydligt sedan kejsardömets upphörande, och det torde kunna tagas för gifvet att denna ränta under liknande förhållanden skulle ha fallit ännu mera, om den tillhört hvilket annat land som helst än Frankrike, som är i besittning af en-så högst sällsynt energi, elasticitet : och litskraft: Korrespondenten tillägger, att kursen å 1871 års lån troligen kommer att-starkt nedtryckas genom det nya lånet, men detär en lyeka för Frankrike, att kapitalet på senare tiden börjat från privata aktieföretag :åter vända sig till statspapper, hvilka nu eftertrågas lika begärligt som man förr sökte göra sig af med dem. Vid . franska utrikesministerns ttagning den 5 dennes lära, enligt ett telegrafiskt meddelande till Times, flera af-stormakternas representanter ha förklarat att deaf sina resp, regeringar blifvit bomyndigade att lyckönska republikens president till den hållning han iakttog den 20 juni mot högerns. ropresentanter och att på samma gång tillkänaagitva för honom, att deras regeringar anse; hans qrarstannande på sin post såsom den -enda säkra garåntien för territoriets befrielse samt tör ords ningens och fredens upprätthållande. Men å andra sidan förklarade representanterne:för alla de makter, som ha afslutit tördrag med Frankrike, att de fortfarande skola vägra att samtycka till några modifikationer af tarifferna. För att rättfärdiga detta beslut, anförde några af representanterne, att trihandelssystemets införande i deras respektive länder hade framkallat så stor välmåga, att de icke kuude gå in på någon modifikation, enär de derigenom riskerade ätt bringa ruin öfver sina landsmän: Medlemmarne af nationalförsamlingens höger medgifva, att de enats om att icke vara otörberedda, för den händelse att Thiers inlemnar begäran om afsked: eller döden rycker bort honom. Beskyllningen, att de skulle smida komplotter, ha de deremot tillbakavisat på det bestämdaste. Paul de Cassagnac har blifvit dömd till åtta dagars fängelse för sin förut omtalade duell med Lockroy. De radikala bladen ut: fara häftigt mot Cassagnace, derför att han öppet förkunnar sig vara en bestämå anhängare till den fördrifne kejsaren och inför dom: stolen vågat hålla följande tal::Mina her. rar, jag har äran tillhöra en familj; hvilken hade ganska stor andel i tilldragelserna den 2