vv
nar lemna detta land för alltid. Jag har fått
veta, att ett skepp, som ligger här på ström-
men, afgår till Frankrike vid dågbräckningen
i morgon. bittida; jag har försäkrat mig om
en plats på detta fartyg och redan. låtit föra
ombord mina saker, det lilla jag eger... Blå-
skinn följer med mig. Den trogna kamraten
har förklarat, att han aldrig lemnar mig.
— Aldrig, så länge andan sitteri mig, kap:
ten, inföll Blåskionn, som i detsamma korn till
stället. Eogland eller Frankrike, Lordon eller
Paris — det är för mig alldeles detsamma, så
gnart jag bar er till anförare,
— Gå litet afsides, sade Jack åt honom.
Jag skall ropa er, när jag behöfver ert bi-
träde.
Blåskinn drog sig undan.
— Jag kan inte annat än gilla ert beslut,
Jack, sade Thames, ehuru jag i flera afseen-
den beklagar att ni måste resa. Om några
år kan ni återvända till ert fädernesland —
och era vänner,
— Aldrig! svarade Sheppard med bitterhet.
Mina vänner behöfyva ej frukta min återkomst.
De skola aldrig höra talas om mig mer. Un-
der ett annat namn — icke under det för-
hatliga naran jag nu bär — vill jag försöka
utmärka mig i någon främmande makts tjenst
och pjelf förvärfva mig ett rykte eller och dö
med ära. Men aldrig — aldrig kommer jag
tillbaka...
— Jag vill ej försöka att rubba ert beslut,