- Nationalekonomiska mötet i
Köpenhamn.
(Från Dagens Nyheters referent.)
Köpsrhamn den 3 juli 1872.
Diskussioner om myntfrågan har i dag tort-
satts och afsalutats. Lektor Blomstrand :-re-
kommenderade sitt förslag att den nu varande
olikheten i värde mellan den svenska; danska
och norska siltverspecien så snart och så full
ständigt som möjligt må borttagas: Såsom ino:
tiv: för förslagst framhöll hr B: dels den om
ständigheten att man:i de länder der guld var
det lagliga -betalningsmedlet ännu ej hade kun:
nat komma öfvereas om en gemensam mynt
enhet —- och :ätt det således-vore:omöjligt
att förutsäga hvilket mynt, Eoglands, Frank:
rikes eller Tysklands,- slutligen kommer att
blifva verldsmynt — dels att då silfret ännu,
åtminstone: tillsvidare kunde anses lika godt,
som mynt betraktadt, som guld, :det som när
mast borde ligga oss: om bjertat vore en mynt:
retorm, hvarigenom: de nu varande: olägenhe-
terna af ett sämre mynt i-grapnrikena kunde
undanrödjas. Hvad man: härvidi främsta rum:
met borde taga i betraktande vore den arbe-
tande : klässens-i Sverige intresse, det egent-
liga folkets; ::som nu oupphörligen, utan att
kunna skydda : sig deremot, förlorade hvarje
gång, den efter det nominella värdet finge
betalning för sitt arbete i-danskt eller norskt
silfver. : Departementschefen : Benzon Buch
2wald förordade det metriska systemet, enär
kan, i likhet med:hr Blomstrand;:trodde att
intetdera at de nu:i Europa antzgna trenne
guldsystemen hade någon utsigt att blifva
allmänt gällande, just derföre att de -allesarh-
mans: hvilade på godtyckliga grunder, på rena
tillfälligheter, dels: i sjelfva principen dels i
tillämpnivgen. Nordåmerika var det enda land
som -könseqvent tillämpat metersystemet; uck
för att följärdess- föredöme--borde. mån till
myntenhet-taga-ett guldmynt, 40 fint, i brutto
5 franska gramm- samt: vid öfvergången till
den: nya -myuntfoten. en gång för alla bestämma
dennes. värde i förhållande till pu varande
myntet. Wallenbergs förslag hade samma fel
som. alla de öfriga; att ej konseqveöt
fasthIlla vid den metriska principen; ock den
slutsats man häraf kunde: draga; ledde ej: till
goda förhöppöivgsr beträffande införandet at
det metriska: systemet i- mått och vigt. Hr
Henning Hamiltoa yttrade: sig egentligen om
br: Levys förslag, som han för sin del ej kunde
godkänna: då olikheten mellan de tre nordiska
rikenas skiljemynt:- ej: derigenom skulle upp-
häfvas, eller allmänheten i Sverige vinna
någon garanti föratt icke förlora på grann-
rikenas mynt. Emot: den förrä delen af br
Bröchs förslag hade kr H. ej något attinvända,
nen ansåg dock att mötet helst borde anslutit
sig till: hr David8:resolutionj-som,: om -också
affattad: i temligen allmänna ordalag, dock
innekölle tvenne: grundsatser; hvarom menins
garno sannoligt ej vore delade, om antagandet
af guld. till myntfot och införande at decimal-
systemet, och således antagligen borde kunna
godkännas äfven af dem som i detäljernå hyste
skilda meningar. Filosofie gändidaten de
Gaehler, som föresragit: det: sjunde: i ordnin-
gen, hvilket intiehöll atttill myntenhet borileta-
gas !10 aftttskålpund-guld af0;; finhet, återtog
sitt: förslag och förordade hr Benzon Buchwalds;
såsom det enda som innehölle en sästor reform,
att man ej behöfde vid öfvergången befara
en stagnation i affärsrörelsen.
Konferensrådet David fiek nu ordet. Hre
D:; var en bland de sju motionärerne. Hans
förslag innehöll att mötet, utan att tatta beslut
om detaljerna af reformen borde fästa rego-
ringarnes i de tre rikena uppmärksamhet på
det önskliga i att:
1:o guldet så snart som . möjligt blefve an-
taget till myntfot;
2:0 decimalsystomet infördes och