Nationalekonomiska mötet i Köpenhamn. (Från Dagens Nyheters referent.) Köpsrhamn den 3 juli 1872. Diskussioner om myntfrågan har i dag tortsatts och afsalutats. Lektor Blomstrand :-rekommenderade sitt förslag att den nu varande olikheten i värde mellan den svenska; danska och norska siltverspecien så snart och så full ständigt som möjligt må borttagas: Såsom ino: tiv: för förslagst framhöll hr B: dels den om ständigheten att man:i de länder der guld var det lagliga -betalningsmedlet ännu ej hade kun: nat komma öfvereas om en gemensam mynt enhet —och :ätt det således-vore:omöjligt att förutsäga hvilket mynt, Eoglands, Frank: rikes eller Tysklands,slutligen kommer att blifva verldsmynt — dels att då silfret ännu, åtminstone: tillsvidare kunde anses lika godt, som mynt betraktadt, som guld, :det som när mast borde ligga oss: om bjertat vore en mynt: retorm, hvarigenom: de nu varande: olägenheterna af ett sämre mynt i-grapnrikena kunde undanrödjas. Hvad man: härvidi främsta rum: met borde taga i betraktande vore den arbetande : klässens-i Sverige intresse, det egentliga folkets; ::som nu oupphörligen, utan att kunna skydda : sig deremot, förlorade hvarje gång, den efter det nominella värdet finge betalning för sitt arbete i-danskt eller norskt silfver. : Departementschefen : Benzon Buch 2wald förordade det metriska systemet, enär kan, i likhet med:hr Blomstrand;:trodde att intetdera at de nu:i Europa antzgna trenne guldsystemen hade någon utsigt att blifva allmänt gällande, just derföre att de -allesarhmans: hvilade på godtyckliga grunder, på rena tillfälligheter, dels: i sjelfva principen dels i tillämpnivgen. Nordåmerika var det enda land som -könseqvent tillämpat metersystemet; uck för att följärdessföredöme--borde. mån till myntenhet-taga-ett guldmynt, 40 fint, i brutto 5 franska grammsamt: vid öfvergången till den: nya -myuntfoten. en gång för alla bestämma dennes. värde i förhållande till pu varande myntet. Wallenbergs förslag hade samma fel som. alla de öfriga; att ej konseqveöt fasthIlla vid den metriska principen; ock den slutsats man häraf kunde: draga; ledde ej: till goda förhöppöivgsr beträffande införandet at det metriska: systemet imått och vigt. Hr Henning Hamiltoa yttrade: sig egentligen om br: Levys förslag, som han för sin del ej kunde godkänna: då olikheten mellan de tre nordiska rikenas skiljemynt:ej: derigenom skulle upphäfvas, eller allmänheten i Sverige vinna någon garanti föratt icke förlora på grannrikenas mynt. Emot: den förrä delen af br Bröchs förslag hade kr H. ej något attinvända, nen ansåg dock att mötet helst borde anslutit sig till: hr David8:resolutionj-som,: om -också affattad: i temligen allmänna ordalag, dock innekölle tvenne: grundsatser; hvarom menins garno sannoligt ej vore delade, om antagandet af guld. till myntfot och införande at decimalsystemet, och således antagligen borde kunna godkännas äfven af dem som i detäljernå hyste skilda meningar. Filosofie gändidaten de Gaehler, som föresragit: det: sjunde: i ordningen, hvilket intiehöll atttill myntenhet boriletagas !10 aftttskålpund-guld af0;; finhet, återtog sitt: förslag och förordade hr Benzon Buchwalds; såsom det enda som innehölle en sästor reform, att man ej behöfde vid öfvergången befara en stagnation i affärsrörelsen. Konferensrådet David fiek nu ordet. Hre D:; var en bland de sju motionärerne. Hans förslag innehöll att mötet, utan att tatta beslut om detaljerna af reformen borde fästa regoringarnes i de tre rikena uppmärksamhet på det önskliga i att: 1:o guldet så snart som . möjligt blefve antaget till myntfot; 2:0 decimalsystomet infördes och