personer i stället intagas i två till häktet
under rådhuset hörande rum, sedan dessa
undergått nödig reparation och upputsning,
och drätselnämden tillstyrkt. vidtagandet
af den föreslagna anordningen samt genast
gått i författning om iordningställande af
den nya bysättningslokalen, komma nu, sedan
anmälan ingått, att densamma numera blif-
vit för ändamålet fullständigt inredd, de
personer, som inmanas i bysättningshäkte,
att hädanefter der förvaras.
Stockholms kommunalförhål-
landen. Den berättelse som stadsfullmäk-
tiges beredningsutskott afgifvit rörande hufvud-
stadens kommunalförvaltning åren 1869 och 1870,
hvilken nu, åtföljd af statistiska uppgifter för
samma och föregående tid, från trycket utkom-
mit, inn3hålier mycket afintresse för hvar och en,
som önskar taga någon närmare kännedom om
åtskilliga förhållanden inom rikets största och
främsta kommun. Efter en kortfattad men
redig framställniog af hvad stadsfullmäktige,
på dess fjorton sammankomster 1869 och 15
dito 1870, beslutit angående under förra året
handlagda 91 och under det senare 77 af be
redningsut kottets utlåtanden, följer en mängd
tabellbilagor, ur hvilka vi utplockat efterföl-
jande notiser:
Stockholms stads ytionebåll utgör, med un-
dantag at Djurgårdens f. d. landsdel, 24,898
qvadratref, deraf vatten 5,811 och fastland
19,087, af hvilka senare 4,615 äro indelade i
qvarter med bebyggda tomter, 7,019 utgöra
trädgårdar, åker och äng, 4,849 skogs- och
hagmark, 469 berg, grus- och gtrandplatser
och 2,135 gator och allmänna platser.
Antalet -praktiserande läkare år 1870 var
123, utgörande en å hvar- 1,106 invånare, och
samma år funnos här 21 fältskärsmästare med
36 ämnesvenner, 16 tandläkare med 3 med-
hjelpar2, 128 barnmorskor och 15 apotekare
med 20 provisorer och 52 elever.
Vid riksdagsmannaval röstberättigade år 1869
uppgingo till 7,914 och 1870 till 7,684, på en
rättslig folkmängd, som enligt sistnämda år
anställda folkräkning belöpte sig till 136,016
personer. Af dessa valberättigade voro 1869
ej mindre än 913, men 1870 endast 586 hin
drado att utöfva rösträtt på grund af oguldna
utskylder, konkurs eller annan dylik orsak. —-
Vid stadsfullmäktigval voro 25.231 valberiäts
tigade 1869 och 25,223 år 1870, af hvilka
dock 12,210 under förra året och 9,930 under
det senare af ofvannämda orsaker icke egde
rätt att rösta. — I atseende på riksdagsmanna-
valen återför berättelsen i minnet att 1866
utöfvade 3,110 valmän sin rösträtt; 1869 dev
5 januari 3,000 och den 4 augusti 3,243; 1870
den 11 mars 1,986 och den 18 november
1.408. (Vid det andra och de två sista här
nämda valtillfällen utsågs endast 1 riksdags-
man hvardera gången.
Under 1870 handlades å rådhusrättens samt-
liga afdelningar 10,655 mål, deraf 1.479 brott-
mål, hvilket senaro belopp med omkring 2,000
understiger motsvaranle kategori under de två
föregående åren. De i poliskammaren under
samma år anmälda brott uppgingo till 3,390,
deraf 1,439 blifvit upptäckta. Af den under
året förkomna egendomen, i värde uppskattad
till 98,623 rdr, hade genom polisen tillrätta-
skaffats sådan till värde af 50,919 rdr, eller
51.cs procent. Summan af vid poliskammaren
under 1870 handlagda mål uppgick til 605
och vid polisdomstolen till 6,377, eller till-
sammans 6,982 mål, som är mindre än under
något af de fyra föregående åren. (Forts.)