TORRENTS ORKEN SN
Om smalspåriga banor.
Vid fera tillfällen hafva vi genom tpp-
satser ur engelska tidningar och redogörel-
ser för försök, som i olika länder — och
nu senast i Ryssland — anstälts för att
ådagalägga smalspåriga jernbanors och lätt
materiels företräden framför bredspåriga ba-
nor och tung materiel, sökt att fästa den
allmänna uppmärksamheten äfven här i lan-
det på den ofantliga skilnaden i anläggnings-
ecn drift-kostnad, som förefinnes mellan
dessa båda system, med deraf härflytande
olika resultat i ekonomiskt afseende. Denna
skilnad är så i ögonen fa!lande, att man,
utan att göra sig skyldig till öfverdrift,
torde kunna antaga, att de smalspåriga ba-
norna och den lätta materielen i en ej af-
lägsen framtid, der så med uppenbar fördel
ske kan, skola undantränga sina breda, tunga
och dyra rivaler, då nemligen våra bred-
spåriga jernvägsbyggares konservatism hun-
nit att krossas under tyngden af den ofant-
liga döda vigten i deras otympliga mate-
riel. Hvarje smalspårig bana, som uppstår
inom landet, är en spik i deras likkista,
som man må hoppas rätt snart måtte blifva
xå tillspikad, att anläggning af bredspåriga
ort- och bibanor icke vidare måtte ifråga-
komma, Till ytterligare belysning af denna
så ytterst vigtiga fråga, taga vi oss frihe-
ten att ur Skara tidning återgifva en af hr
Sigge Flach på Prinshaga — ingeniör om
vi ej bedraga oss — författad och till nämda
tidning insänd uppsats, framkallad af den
beslutade banan mellan Skara och vestra
stambanan. Hr Flachs uppsats lyder som
Löljer:
Hvar man färdas emellan Lidköping och
Hjo och inom ett icke ringa afstånd från denna
linie hör man talas om jernvägen, att den
blifver smalspårig, att den skall bära sig
0. 5. V.
Många, kanske flertalet, skära alla smalspå-
riga banor öfver en kam och föreställa sig,
att dessa sinsemellan äro så lika hvarandra
som förhållandet är mellan alla i vårt land
bygda s. k. bredspåriga jernvägar. Aanu flera
torde de vara som se enda orsaken hvarför
en smalspårig jernväg bör lemna bättre eko-
nomiska resultat än en bredspårig deri, att
skilnaden i anläggningskostnaden är så stor
till de förras fördel.
Då man vet att detta ämne i allmänhet lifligt
intresserar vår ort, terde det icke illa uppta-
gas, om jag försöker att i någon mån utreda
vlessa förhållanden.
Spärvidaen 3å statens jernvägar är 4,ss fot.
Här i landet finnes icke någon jernväg med
större spårvidd — väl utomlands, Vid 1870
års slut tunnos hos osg 7 banor med samma
spårvidd, hvaraf 5 stå i samband med statens,
Alla dessa banor hafva fått benämningen
Sbredspåriga och man förstår med smalspå-
riga de som hafva mindre spårvidd; men
alla dessa senare äro ingalunda lika, hvarken
med hänseende till spårvidd, anläggningskost-
nader m. m., utan är förhållandet sålunda:
vid ofvannämda tid funnos 10 smalspåriga
jernvägar färdiga (jog räknar icke de smalspå-
riga jernvägar, som ieke hafva lokomotiv),
hvaraf stå i samband med statens 3, af hvilka
1 har 3,50 fots spårvidd och
2 hafva 4,10 - (Borås och Wenerg-
borgsbanorna) samt af de öfriga 7 hafva
2 spårvidden 4,w fot,
2 00
2 3,70 . och
I M 2,65 (2—7 tot i dagligt tal),
Skilnaden i spårvidd mellan de festa at
dessa smal- och bredspåriga jernvägar är sås
lunda endast några tum, undantagandes den