oo MAR andra hade de, Bom sutto närmast dörrn, sett en karl med yttersta skyndsamhet lemna kyrkan i samma ögonblick ropet hördes. Straxt derpå sågs en gosse följa efter; men som de föregående händelserna hade väckt någon misstanke, blef den unge fiyktingen anhållen. Emellertid hade något besynnerligt i enkans blickar, redan innan henneg känslor gäfvo sig luft på ofvannämnda sätt, föranledt ett slags oro hos herr Kneebone, så att han instinktmessigt stack handen i rockfickan för att känna efter sin plånbok, och då han fann att den var borta, förstod han genast att man bestulit honom. Detta väckte så mycket mer hans bekymmer, som plånboken innehåll en mängd bref och dokumenter, hvarigenom hans och andras delaktighet i den jakobitiska sammansvärjningen tydligen ådagalades. Han vände sig derföre hastigt om för att upptäcka tjufven, men blef icke litet bestört och ledsen — ty, oaktadt sina fel, var han en godhjertad man — då han såg att Jack Sheppard var fasttagen. Sanningen stod på en gång tydlig för hans ögon. Det var således oreaken till enkans vilda blick som han ej kunnat förklara; det var orsaken till hennes genomträngande skri. Den som fasttagit Jack var en kyrkvaktare och tillika konstapel vid namn John Dump; för denne tillkännagaf klädeehandlaren sina misstankar, ehuru endast hviskande, och bad honom föra ut fången på kyrkogården. Det