elemwenter framkal!ats. Arbetarens öfverläg-
genhet i fysisk kraft frammanas sålunda till
motvigt mot hans intellektucla underlägsenhet
och härigenom kan den borgerliga ordning
äfventyras, som är resultatet af århundradens
samhällsutveckling. Det måste vara hvarje
god medborgares pligt att, i hvad på honom kan
bero, förebygga en dylik katastrof. Det rätta
måttet blir då icke hvad arbetets köpare vill
betala för arbetet, utan hvad säljaren billigt-
vis kan sälja det för, och detta senare mått
är väsentligen beroende af arbetarens nöd:
vändiga lefnadsbehof. Med ett ord, hufvud-
grunden för bedömande af arbetets värde är
arbetarens berättigade anspråk att äfven i ett
ordnadt samhälle få njuta af lifvet så myc:
ket, att hans nödvändiga kroppsliga och
andliga behof bli nöjaktigt tillfredsställda.
Denna grund framgår ej blott af sig sjelf
såsom en npaturnödvändighet utan ock ur den
herrliga religion, till hvilken vi bekänna oss.
Arbetaren är sin lön värd.
Detta om den materiela likställigheten sam-
hällsklasserna emellan. Den sociala likstöl-
ligheten förefinnes ej heller, öch detta af må-
hända ganska naturliga skäl. Ölikhetea i upp-
fostran och undervisning betingar den person-
liga olikhet, som gör ett fullständigt och ärligt
närmande samhällsindividerna emellan omöj-
ligt. Häraf följer dock ej, att den ena sam-
hällsklassen skall träda bakom den andra; de
borde snarare vara att betrakta såsom skilda
grupper. Vi borde visserligen umgås med
kroppsarbetaren såsom med en jemlike; men
vi kunna det ej. Arbetaren fordrar det ej
heller, hvilket dock ej hindrar, att han red
rätta fordrar fullkomlig aktning för sia person.,
Men afståndet gamhällsgrupperna emellan för-
minskas allt mer, i den män arbetarens upp-
fostran och undervisning bli bättre tillgodo-
sedda. I katolska länder, der ett sjelft okun-
nigt prosterskap, mer än det protestantiska,
förmår qvarhålla massan i okunnighetens
mörker och medelst öfvertro och vidskeplighet
klafbinda förnuftet, der äro ifrågavarande af-
stånd ännu så stora, att samhällsklassernas
sammanförande till ett helt sannolikt ej med-
hiones, innan de samhällsomstörtande elemen-
terna framkalla våldsamma skakningar.
Arbeterens borgerliga rättighetor torde äf-
ven förtjena all uppmärksamhet. Utan tvifvel
bli de ock erkända och tillgodosedda i den
mån arbetsklassen förmår höja sig genom upp-
lysning och framstå genom medborgerliga
dygder,
Likhet inför lagen finns inom vårt land må-
hända i högre grad än i många andra län-
der. Denna likhet kan till och med synas vara,
åtminstone i principen, ganska fullkomlig; dock
finnas äfven härvidlag några svåra praktiska
stötestenar. Så kan den förmögnare medbor-
garen sätta sig i tillfälle, medelst begagnande
at rättegångsbiträde, att tillgodogöra sig alla
fördelar lagen kan lemna, då deremot den obe
medlade i detta fall ej blott är lemnad åt sig
sjelf utan äfven stundom af domaren ansättes
så, som om ordet anklagad vore liktydigt med
ordet brottslig. Så drabba ock de böter olika,
till hvilka den ena och andra brottslingen fäl-
les. För den rike är det knappt något straff
att utbetala dessa böter, men den fattige ar-
betaren, gom ej kan betala bötesbeloppet, blir
straffad till kroppen. Att sambället, som för
bruten ordning åtnöjer sig med pekunrier upp?
rättelse och sålunda i detta fall komter till
den enskilde i samma förhållande som en for
dringsegare i allmänhet, ekall ega rätt till att
låta gäldenärens kropp umgälla hvad hans
plånbok ej mäktar betala, synos åtminstone ej
innebära bevis om särdeles högt utbildadt
rättsbegrepp.
Vi erkänna villigt att arbetarens materiela
Jikställighetacko kan direkt åvägabringas genom
några lagstiftningsåtgärder uten i första hand
är beroende af den enskilda klokheten och
känsligheten för hvad som är rätt och billigt.
Genom att höja arbetaren i intellektuelt atse-
ende sättes han dock i tillfällo att med lojala
medel bättre göra sin rätt gällande.
Vi finna äfven här den allmänna grunden
för befordrandet af samhällets välfärd, nemli-
gen: en förbättrad folkundervisning. För att
åstadkomma en sådan synes dock skolan böra
så mycket som möjligt befrias från prester-
skapets inflytande, åtminstone till dess prester-
skapet i allmänhet hunnit förvärfva den bild-
ningsgrad, aft det kan ställas i spetsen för
folkets upplysning. Att detta för närvarande
icke är fallet, erfar man vid mer än ett till.
fälle, då till och med de inom kyrkan högst
uppsatte ej veta bättre än att de om just det
aktöingsvärdaste i tidens sträfvanden uttala
omdömen som vittna om lika stor andlig in
bilskhet som grof okunnighet — egenskaper
som alltid förekomma i sammanhang med hvar-
andra. Folkskolan måste bli någonting annat
än blött och barten katekes utsnläsnings-inrätt-
ning, I folkskolan måste förståndet utbildas,
kärlek till Gud och fosterland samt allt godt
och ädelt ingjutas, och för: det borgerliga lif-
vet nyttiga kunskaper bibringas.
Genom att höja folkets intellektuella och
gedliga ståndpunkt, gevom att borttaga de
ojemnheter, som kunna finnas i lagstiftningen,
skulle vi lägga grund till en likställigheti allo,
som bättre än tusentals bajonetter förmådde
skydda våra landamären från hemsökelse af
det röda spöke, som utomlands redan hotar att
antaga kött och blod: Enternieonalia.