Lunds universitet, Fil. kandidat-
examen är aflagd af-E, A. Wijkander, bl.
Harlstads skeppsvarf, som i flera
år legat i dvala, kommer i år att förete ett
ett ovanligt verksamt lif, i det att icke min-
dre än fem nya fartyg skola byggas, nemligen
2 ångare samt 3 segelfartyg. De blifva alla
af trä med jernspant. Ängfartygen byggas för
intressenters räkning, hvilka utgöras hufvud-
sakligen af bruksegare, och segelfartygen för
grosshandlaren OC; Sjöbergs i Göteborg.
Egendomshandel. Bruksförvaltaren
Mörstedt på Gammalkroppa har, enligt N.
Vermlands-Tidningar, af en hr A; Weinberg
köpt en sextondedel i nämda bolag, med till-
hörande Sälboda, Rexed m. m. för 50,000 rdr.
— Den invid Alingsås belägna stora och
natursköna egendomen Nolhaga är af hofmar-
gkaiken von Mentzer försåld till herr Sixten
Sparre för 337,500 rdr. I köpet, som lärer
afslutats för utländsk persons räkning, ingå
gröda och inventarier. (G. H. T)
Hög ålder. I Forsa socken, Norrviksta
by, lefver den äldsta personen inom Norra
Helsioglands fögderi, tramlidna landtbonden
Paul Larssons enka Anna Hansdotter, som
den 17 sistlidne augusti fyllde sitt 100:de år.
För några år tillbaka satt hon ännu vid sin
spinnrock och arbetade hvad hon förmådde;
zu deremot förmår hon föga lemna sängen,
så mycket hon än emellanåt önskar det; sy-
nen är svag, äfvensom hörseln något; men tör
öfrigt är hon vid god helsa och har, öfver
hvad man kan vänta sig, reda på och minne af
personer och händelser, endast hon får tid
att tänka efter och icke för hastigt inledes i
samtal.
Dyr felskrifning. Från Wenersborg
meddslar en korrespondent följande händelse:
In person derstädes, som sysselsätter sig
med hafrehandel, hr X. tyckte att en af hans
kolleger, hr Y.. betalte alldeles för högt pris
för den torgförda hafren. För att nu sjelf af
allmogen få köpa hafre måste naturligtvis hr
X. betala samma pris som hr Y. Hr X. fat
tar då ett stort, ett manligt beslut; han skrif-
ver nemligen till hr Y, och erbjuder honom
köpa det parti å flere tusen centner som han
för tillfället hade magasineradt, men hr X.,
som eljest plägar vara mycket korrekt, var
måhända litet smått förargad när han tillskref
hr Y. och häraf kom sig; troligen att han be-
gärde 50 öre mindre för hvarje centner än
hvad hafren då gällde. Skall hr X. nu ovil-
korligen vara nödsakad att lemna det erbjudna
hafrepartiet till hr Y., så förlorar han några
tusen riksdaler, men det gör naturligtvis in-
gentiog — geda vinner emellan.
En amascon. I måndags under vakt
paraden i Kristianstad fick man å Stortorget
dorstädes se on till utseendet fin dam, klädd
i svart klädniog med ett blått skärp fistadt
såsom ordensband öfver bröstet, sabel vid si-
dan och en pappersrulle i handen, kommande
från det å torget varande stora kastanjeträdet,
der hon aflagt ytterplagget, och marcherande
med säkra steg mot högvakten. Posten ville
här hindra hennes framträdande, men det oak-
tadt tränger hoh fram till en vid vakten stå-
ende wfficer, drager sabeln och skyldrar gevär,
Hennes beteende väckte naturligtvis uppmärk-
gamhet och man sökte att få henne undan.
Detta förtröt henne och hon går vu bort till
den ena vid vakten stående kanonen, upp-
tager pappersrullen, som hon der lagt, och ut-
vecklar derur en fana, hvilken hon ville er-
bjuda officerarne. Då emellertid ingen hade
lust att mottaga hennes fana, kastade hon den
ifrån sig och gick med stolt förakt tillbaka,
kastade sin kappa på sig och, följd af en massa
menniskor, aflägsnads sig mot östra bulevar-
den. Stadsfiskalen tog der hand om henne
och lyckades ganska lätt få henno att gå hem.
Vid närmare undersökning befanns hon vara
ena ensam boende person, som förut tjent som
piga i sladen, och gom på senare tider stund-
tals varit något sinnessvag.
Gilrekehändelser i Falu grufvor.
Tisdagen i förra veckan inträffade den be-
klagliga händelsen att ett för tidigt afbrändt
skott skadade så illa en af arbetarne i nämda
grufva att denne afled. Tyvärr hann ej ett
par dagar passera förrän sistlidne fredag en
annan grufarbetare skadade .sig så illa att
beggo benen måste amputeras.
Nattligt oljud 1 tWenersborg. En
korrespondent skrifver till Göteborgsposten:
Apropos Wenersborg, så förefaller det, syn-
nerligas; för resände som bo å dervarande
stadshus, icke så litet obehagligt att man, åt-
minstone nattetid, alls icke der i lugn och ro
kan få njuta sitt sorgfria väsen, allt en följd