gonom staten nedsätter räntan å sina skulder med gäldenärens samtycke (räntekonversion). Ett historiskt samtal föreföll i Moskwas Kreml mellan hufvudredaktören för den nationella ryska rörelsens förnämsta tidningsorgan, professor Katkoff, och prins Fredrik Karl af Preussen. Olika versioner af detsamma ha cirkulerat. Den följande är den af hr Katkoff sjelf erkända: Sedan man i början talat om lyceum, vände sig prinsen till hr Katkoff med följande ord: Ni står dessutom i spetsen för en organ, som är af stor betydelse. Ni är mycket aktad, ifven fruktad, men också älskad. Det är mig bekant, att ni vidbåller den nationella ståndpunkten, men jag vet icke, i hvad mån det är befogadt hvad man berittar om egendomligheterna af eder riktning. Man säger, att ni önskar, att folkets egendomligbet må muntveckla sig i follständig afsöndring från den enropeiska kulturen. — sv åsigter hafva ofta blifvit vanställda af våra motståndare (svarade Katkoff). Vi hafva icke sällan polemiserast mot de meningar, på hvilka e. k. h. häntyder. Vi vidhålla en annan synpunkt. Vi hysa den åsigt, att Ryssland icke bör afsöndra sig från veriden, att vårt folks egendomliga ssaplynne måste i sin utveckling ansluta sig till den bildade menskligheters allmilnna iska, att det må draga nyttaaf alla den europe ulturens företräden. Isynnerhet up; st den tyska kulturen, till hvilken vi k or förbindelse. Vi hafva båda vid de tyska universiteten. Vi vnpslatta den tyska vetenskapens höjd och det tyska hfvets sedliga byggnad. Det ifli k må tillegrna sig de medel för den högre hildningen, som utgöra den tyska kultarens makt. Det lyceum, som e k. h. hedrat med sitt besök, är ett bevis derpå. Jag ser öfver hufvud (sade prinsen) att nr kos oss missiörstår er, och jag kan icke dötja min önskan, att edra åsigter måtte blifva mera bekanta i Tyskland i sin sanna gestalt och utan vanställande. Hvaruti består egentligen den , nationella riktning, som ni följer? — Vi önska (svarade Katkoff), att Ryssland skall vara sjelfständigt i sina angelägenheter och i bedömandet af sina intressen. Vi fär I i våra meningar leda os8 af det ryska intresset, e. k h., ehuru vi ingalonda äro sådana unrsinniga tyskhatare, som man skildrar oss i tyska tidningar.s — Jag förstår er. I denna enda skulle jag i ert ställe vara den ifrigaste ryss. Hvad Tyskland angår, så vet ni sjelf (ni bar ju lefvat i Tyskland), att tyskarne iäro ew fredsälskande folk. Gud vare lof, det har lyckats oss att tillkiimpa oss stora segrar; men fi önska ingenting annat in freden Den tyska kalturen har, hvad jag tror, i sjelfva verket några företriä mför den franska, åt hvilka man i Ryssland gifvit första rummet; och det vore önskvärdt, att ryssarna gjorde sig närmare bekanta med den tyska bildningen Vi hafva baft stor framgå men Hiven i Ryssland ske underverk. I ut ren på a år hvad andra folk uppså under indraden. Det är mig bekant, att ni under r eder kejsares reforme — Tyskland fred och vi kollidera fortlor h. k. h., önskar skap med Rys ssland. Våra intressen hn i Tyskland råder en vise obe id, så har denna sin grund er inga atspärrningen gränser och det n omåttliga i Hr kningen af hönde sln genom tullaxans stränghet; me hvad iär att göra deremot? Art beklaga sig deröfver, dertill har ingen rättigbet. — Hvad tulltaan beträffar (sade Kataof) hafva vi aldrig vari; förespråkare för höga skyddstullar, utan iro tvärtom af den mening, att de skada oss sjelfva genom att fö rlama vår produktivitet, s