Räntegarantienm för bergslagsbanan. Rörande de besvär öfver Stockholms stadsfullmäktiges beslut att meddela denna räntegaranti, som dels af justitierådet E. Carleson m. f., dels af kungl. sekreteraren W. F. Dalman, såsom ombud för 106 af hufvudstadens invånare, anförts hos regeringen, har stadsfullmäktiges förklaring blifvit af k. m:t infordrad, och är nu förslag till en sådan förklaring af bgredningsutskottet uppsatt, för att vid stadsfullmäktiges sammankomst om lördag justeras. I förslaget anföras ytterligare skäl för fullmäktiges befogenhet att fatta det nämnda beslutet, hvarjemte åtskilliga fakta och siffror äro framdragna, afseende att sätta utom allt tvifvel såväl nyttan för hufvudstaden af den ifrågavarande jernvägsanläggningen som företagets godhet i och för sig sjelf samt den med räntegarantien förenade riskens litenhet. Herr Dalmans påstående, att de medlemmar af kommunalstyrelsen, som äro delegare i jernvägsbolaget, både på grund af lag och af grannlagenhetsskäl bort anse sig jäfviga och derför afhålla sig från deltagande i omröstningen angående detta ärende, bemötes af utskottet sålunda: Den grund, hvarifrån stadsfullmäktige härleda sin behörighet att å kommunens vägnar besluta att underlätta ifrågavarande jernvägsföretag, utgöres, såsom redan förut blifvit yttradt, af frågans egenskap atl vara en för Stockholms kommuns invånare gemensam angelägenhet, Denna frågans allmänna natur har ock bjudit hvar och en enskild stadsfullmäktig att lagoch pligtenligt afgifva sin röst vid dess afgörande. Ingen har egt att undandraga sig denna skyldighet. Lagens stadgande om jät kan tydligen, såsom ock i den ena besvärsskriften blifvit medgifvet, icke tillämpas på dylika fall, och den grannlaga ställning, i hvilken en enskild medlem af stadsfullmäktige befinner sig; då en fråga förekommer till afgörande, der kommunens och hans intresse äro motsatta hvarandra, och hvilken ställning bjuder honom att afhålla sig från omröstning i denna fråga, är icke tillfinnandes i fall, sådana som det förevarande. Så snart ett för hela kommunen pyttigt företag, hvartill fordra samverkar mellan kommunen i sin helhet oc dess särskilda medlemmar, skall söttas i verket, ligger det i sakens natur, att de, som representera kommunen, i framsta rummet anlitas och känna sig uppfordrade att med egna medel medverka till företagets framgång, och ju större och för kommunen vigtigare företar get är, desto flere bland dess fullmäktige kan man vara förvissad att finna bland dem, som på sådant sätt taga sig saken an. Skulle nu den grundsats tillämpas, att i dylika frågor de, som af nyss uppgifven anledning äro iföretaget intresserade, skola vid sakens afgörande i kommunalrepresentationen afhålla sig från omröstning, är klart att åtskilliga tör kommunernas framåtskridande betydelsefulla inrättningar till skada för kommunerna icke kunde komma till stånd, enär kommunens representanter icke tilltrodde sig att genom beskattning uttaga hela det belopp, som för ändamålet ertordrades, och de såsom enskilda personer iske kunde befrämja företaget, enär de derigenom äfventyrade, att ett beslutmessigt antal icke tförefunues vid frågans afgörande hos kommunalrepresentationen. Frågan om veduppköp för kommunens räkning. Vid stadsfullmältiges senaste sammanträde föreslog mm Francken, att fullmäktige skulle summa af 15,000 rdr till fattigförfogande till inköp af ved, s hållas de mindre bemedhanda. Uls Uusvwv2, ANMOdad att yttra sig i frågan, afstyrkte det väckta förslaget, och beredningsutskottet har nu kommit till samma resultat, men föreslår hrr stadsfullmäk tige att besluta, att en skrifvelse skall aflåtas med begäran, det k. m:t täcktes dels förordna derom, att taxan nedsättes å ved, som efter sjöfartens slut införes med jernväg till hufvudstaden, dels ock anbefalla styrelsen för statens jernvägstrafik att låta med jernväg införd ved. längre tid, än nu är tillåtet, qvarligga vid bangårdarne. Afsägelse af riksdagsmannaskap. Representanten i andra kammaren för städerna Carlsbamn och Sölvesborg, grosshandlaren C. G. Berg, har afsagt sig detta unndrav (CC .PY