Begrafning. I lördags: kl. 3 e. m. nedsänktes hr Knut Bondes stoft i den aflidnes familjegraf å Nya kyrkogården. I processionen från sorgehuset deltogo endast den aflidnes närmare anhöriga, men vid kyrkogården hade en mycket talrik mängd menniskor infunnit sig för att öfvervara likbegängelsen. Kyrkoherden Lindstån i Ladugårdslands församling förrättade jordfästningen och höll derefter ett tal, hvari han skildrade den aflidnes verksamhet och personliga egenskaper, sådana dessa yttrat sig i offertliga värf och i mera enskilda förhållanden, samt erinrade dem, som nu stodo sörjande vid den öppnade grafven, om de upplyftande tröstegrunder religionen vid tillfällen som detta, liksom vid lifvets alla hårda pröfningar, erbjuder. Härefter framträdde hr kapten A. Björkman til grafven och tolkade å svenska slöjdföreningens vägnar de stora förbindelser, hvari nämda förening står till den aflidne, hvilken som ordförande med varmt intresse och nit verkat för befrämjandet af föreningens syftemål äfvensom i allmänhet förhöjandet af alla för vårt land naturliga industrigrenar. Å Svea ordens vägnar framträdde sedermera major Fahhehjelm och nedlade under uttalandet af några till hjertat gående ord en medborgarekrans på den aflidne förste drottens och stormästarens graf. I den talrika procession, som. följde den med blommor och gröna kransar öfverhöljda ekkistan från kyrkogårdsporten till grafven, märktes, utom den aflidnes enka, son mågar och broder, major Ström och kammarherre Ehrenborg, representerande hertigen af Östergötland och enkedrottningen, riksmarskalken, medlemmar af diplomatiska kåren, högre och lägre civila och militära embetsoch tjenstemän, Svea ordens ledamöter med ordens forbehängda standar i spetsen samt slöjdföreningens styrelse och många af denna förenings medlemmar. Af Stockholms stads representanter i andra kammaren var endast hr Adlersparre närvarande. Sveriges spanmälshandel ären 2770-1870. I senast utkomna häftet af Statistisk tidskrift förekommer bland annat en af dr J. Hellstenius författad afhandling om Skördarne i Sverige och deras verkningar4, ur hvilken vi meddela följande märkliga uppgifter: I medeltå infördes årligen: på 1779 talet omkring 361,000 tunnor. 1780 — 261.000 17909 a 376,000 a 00—1808 265.000 a 1810—1819 21.000 — Med 1820 talet inträdde en förändring. Sverige blef då ett epanmålsutförande land; och detta har sedermera antagit en utsträckning, om hvilken svårligen någon för femtio år sedan hade en aning. Utförseln vari medeltal årligen: på 1820-talet............ssssessensnr 59,000 tunnor. 2 1880 oo sosissesmsensorter vävsör 80.000 , 1840 284.000 1850 51.000 1860 1,.855,000 — och ensamt år 1870 utfördes mer än 3,800,000 tunnor. Beträffande värdet af en medelgod svensk skörd har dr Hellstenius anställt beräkningar, af hvilka framgått, att t, ex. 1858 års skörd uppgick till en summa af omkring 150 millioner, då likvisst endast de vanliga sädesslagen samt potatesäro tagna i betraktände och intet afseende fäst vid afkastningen af hö och foderväxter. En enligt enahanda grunder utförd beräkning för år 1868, då riket ändock endast erhöll en under medelmåttig skörd, slöt på omkring 200 millioner rdr; 1869 års skörd torde kunna skattas till ett värde af minst 215 millioner och 1870 års gröda utan tvifvel ännu vida högre. Bergmästarestation. T. f. borgmästarer i tredje distriktet G. A. Lundqvist, som i sådan egeuskap borde hafva sin bostadsstation i Gefle stad eller inom Ofvansjö och Thorsåkers bergslag, har af k. m:t undfått tillstånd att hafva sin bostad i Stockholm. Musikaliska akademien, Under senaste förelägningssbancen afslöts afhandlingen om den nyare italienska operan med utförliga och pikanta karakteristiker öfver Donizetti och Verdi. — Derefter afslöts ett förr börjadt föredrag om tyska romantiska operan, med Kuklau och Marschner, hvilka likaledes erhöllo senomförda och märk