Begrafning. I lördags: kl. 3 e. m.
nedsänktes hr Knut Bondes stoft i den af-
lidnes familjegraf å Nya kyrkogården. I
processionen från sorgehuset deltogo endast
den aflidnes närmare anhöriga, men vid kyrko-
gården hade en mycket talrik mängd men-
niskor infunnit sig för att öfvervara likbe-
gängelsen. Kyrkoherden Lindstån i Ladu-
gårdslands församling förrättade jordfästnin-
gen och höll derefter ett tal, hvari han skil-
drade den aflidnes verksamhet och person-
liga egenskaper, sådana dessa yttrat sig i
offertliga värf och i mera enskilda förhål-
landen, samt erinrade dem, som nu stodo
sörjande vid den öppnade grafven, om de
upplyftande tröstegrunder religionen vid till-
fällen som detta, liksom vid lifvets alla hårda
pröfningar, erbjuder.
Härefter framträdde hr kapten A. Björk-
man til grafven och tolkade å svenska
slöjdföreningens vägnar de stora förbindel-
ser, hvari nämda förening står till den af-
lidne, hvilken som ordförande med varmt
intresse och nit verkat för befrämjandet af
föreningens syftemål äfvensom i allmänhet
förhöjandet af alla för vårt land naturliga
industrigrenar. Å Svea ordens vägnar fram-
trädde sedermera major Fahhehjelm och ned-
lade under uttalandet af några till hjertat
gående ord en medborgarekrans på den af-
lidne förste drottens och stormästarens graf.
I den talrika procession, som. följde den
med blommor och gröna kransar öfverhöljda
ekkistan från kyrkogårdsporten till graf-
ven, märktes, utom den aflidnes enka, son
mågar och broder, major Ström och kam-
marherre Ehrenborg, representerande herti-
gen af Östergötland och enkedrottningen,
riksmarskalken, medlemmar af diplomatiska
kåren, högre och lägre civila och militära
embets- och tjenstemän, Svea ordens leda-
möter med ordens forbehängda standar i
spetsen samt slöjdföreningens styrelse och
många af denna förenings medlemmar. Af
Stockholms stads representanter i andra kam-
maren var endast hr Adlersparre närva-
rande.
Sveriges spanmälshandel ären
2770-1870. I senast utkomna häftet
af Statistisk tidskrift förekommer bland annat
en af dr J. Hellstenius författad afhandling
om Skördarne i Sverige och deras verk-
ningar4, ur hvilken vi meddela följande
märkliga uppgifter:
I medeltå infördes årligen:
på 1779 talet omkring 361,000 tunnor.
1780 — 261.000
17909 a 376,000 a
00—1808 265.000 a
1810—1819 21.000 —
Med 1820 talet inträdde en förändring. Sverige
blef då ett epanmålsutförande land; och detta har
sedermera antagit en utsträckning, om hvilken
svårligen någon för femtio år sedan hade en aning.
Utförseln vari medeltal årligen:
på 1820-talet............ssssessensnr 59,000 tunnor.
2 1880 oo sosissesmsensorter vävsör 80.000 ,
1840 284.000
1850 51.000
1860 1,.855,000 —
och ensamt -
år 1870 utfördes mer än 3,800,000 tunnor.
Beträffande värdet af en medelgod svensk
skörd har dr Hellstenius anställt beräkningar,
af hvilka framgått, att t, ex. 1858 års skörd
uppgick till en summa af omkring 150 millio-
ner, då likvisst endast de vanliga sädesslagen
samt potates- äro tagna i betraktände och in-
tet afseende fäst vid afkastningen af hö och
foderväxter. En enligt enahanda grunder ut-
förd beräkning för år 1868, då riket ändock
endast erhöll en under medelmåttig skörd,
slöt på omkring 200 millioner rdr; 1869 års
skörd torde kunna skattas till ett värde af
minst 215 millioner och 1870 års gröda utan
tvifvel ännu vida högre.
Bergmästarestation. T. f. borg-
mästarer i tredje distriktet G. A. Lund-
qvist, som i sådan egeuskap borde hafva
sin bostadsstation i Gefle stad eller inom
Ofvansjö och Thorsåkers bergslag, har af
k. m:t undfått tillstånd att hafva sin bo-
stad i Stockholm.
Musikaliska akademien, Un-
der senaste förelägningssbancen afslöts af-
handlingen om den nyare italienska operan
med utförliga och pikanta karakteristiker
öfver Donizetti och Verdi. — Derefter af-
slöts ett förr börjadt föredrag om tyska ro-
mantiska operan, med Kuklau och Marschner,
hvilka likaledes erhöllo senomförda och märk-