Article Image
d tb ; t Så lyder den-beskyllning, som vi redan en gång förut i denna tidning flyktigt omnämt. m nan än; då man tänker på dessa fina, smäckra qvinnofigurer, i första ögonblicket frestas att kalla denna beskyllning alldeles orimlig, kan det dock icke finnas något tvifvel om dess riktighet, då man hört beviset. Det lemnas af sjelfva den stränga, allvarliga veckoskriften Saturday Rewiew, som nyligen höjt sin inflytelserika stämma mot Drawingtoom alcohdlism, hvilket på svenska kan kallås salofgs-säpöri. Det är allmänt bekant, att det starka könet i England sedan gammalt varit starka drickare. Det har varit och det är ännu beständigt samma bruk i landet, att, då middagen är slutad och damerna aflägsnat sig, i all gamman sitta qvar vid portvinsbuteljen och fortsatta det glada Inget: Klimat, lefnadssätt och gammal vana ha gifvit detta bruk häfd. Men annorlunda förhåller det sig med damernas smak för våta varor. Detta oskick, eller man må gerna säga denna last, är af långt yngre datum. Det har blifvit vår tids eleganta damer — äger tidskriften — förbehållet, att äfven för sig göra anspråk på denna, det starkare könets företrädesrättighet. Det onda måtte för öfrigt r2dan ha antagit temligen betydliga dimensioner, ty tidskriften menar, att man kan påpeka icke få fall från den senare tiden, vid hvilka mödrar från Mayfair eller skönheter från Belgravia spela hjeltinnornas roler. Hur sorgligt är det icke, då fru A. stör husfriden derför att hon sett för -djupt i glaset och slutligen blir fullkomligt svagsint i följd af denna böjelse, eller då fru B. störtar sig och sina barn i olycka, i det hon, berusad, offrar förmögenhet, vänner och heder. Vi anföra ännu några utdrag ur tidskriften: Smaken för spirituosa har hos dessa damer blifvit en allt beherrskande passion. Komediälskarens uppfinningsrikhet är ett intet, i jemförelse med den list, hvarmed en sådan qvinlig drinkare ur den förnäma verlden utför sina razzior mot källarne och fyller sina parfymflaskor med spritdrycker. Hon använder mutor, ljuger, ja, till och med stjäl; hon offrar stånd, ära och deras kärlek, som ligga hennes hjerta närmast, för att förskaffa sig detta retmedel, som hemnes genom dryckenskap skadade nervsystem icke längre kan undrpara. Och ehuru den olyckliga qvinnan sjelf icke gör sig några illusioner med afseende på sitt förfärliga tillstånd, är hon dock fullkomligt oförmögen att göra motstånd, sedan hon väl blifvit till en viss grad alkoholiserad. Den strategi, gom Londons damer utveckla för att sätta sig i besittning af hvad de behöfva för sin skåpsupning, skyr inga medel. Goethes ord : Mit einem Schritte thuts die Frau bekräftas också i detta fall ty oafsedt att dryckenskapen naturligtvis måste förefalla långt afskyvärdare hos qvinnan än hos mannen, äro dessa damer i långt högre grad hemfallna deråt, än alkoholens ifrigaste manliga dyrkare. Godt eller dåligt vin, potatisbränvin, curagao — allt är för dem lika godt, och den qvantitet lätta viner och öl, de förtära, är nägtan otrolig. Så långt Saturday Rewiew. Dess dom kan helt visst icke vara tvifvel underkastad, ty en engelsk tidning, hvars publik måste sökas ivom landets utsöktaste kretsar, skulle knappt våga att yttra sig så öppet i ämnet, om det onda icke vore notoriskt. Men hur är det möjligt, frågar man ovilkorligen, att en last af detta slag har kunnat vinna insteg i ett samhälle, som sedan gammalt varit så stolt öfver den sedernas renhet och den bildade ton, som gaf det dess utmärkande prägel? Den medicinska tidskriften Lancet, som äfven afthandlar detta ämne, skjuter skulden på läkarne. De hafva, påstås det, genom alltför flitiga ordinationer af alkoholhaltiga stimulatiohsmedel, som för några år sedan voro mycket på modet, förledt Englands fina damer till dryckenskap. Att detta påstående ej alldeles saknar grund, är långt ifrån omöjligt; Men under alla omständigheter kan dock orsaken till det onda naturligen blott i enskilda fall sökas i denna omständighet. Man kunde ju dessutom också framkasta den frågan, hvarför det just är damerna inom den engelska verlden, som på detta sätt af sina läkare låtit förleda sig till att dricka, och hvarför icke något dylikt inträffat på kontinenten, Nej, det onda har i England en annan och djupare grund. DiDet engelska samhället, som en gång var så fast, att man, med Marryat, godt kunde likna det vid en pyramid, har någon tid visat omisskänliga spår, om icke just till förfall, så dock af inre skröplighet. Man märker detta tydligt på litteraturen. Efter Dickens och Thackeray, eller till en delredan samtidigt med dem, utbredde den andefattiga .och på den gröfsta sinnesretning beräknade sensationsromanen sig såsom en farsot öfver hela landet; den grep omkring sig till och med i så öfverväldigande grad, att den nästan fullkomligt undanträngde den berättande diktningskonstens mästare. Damerna i sina salonger slukade lika väl som kammarjungtrurna med fanatisk begärlighet dessa romaner, som en mängd författare lemnade dem i dussietal. Märkvärdigt nog är detta slags litteratur företrädesvis skrifven af damer, och största delen af dess publik tillhör utan tvitvel också det täcka könet. Dossa romaner äro icke pikanta eller lasciva såsom de franska demimonde-historierna; de arbeta endast med grofva medel på en grof verkan. Deras område är i främsta rummet brottet. Månne icke den värsta af alla laster, dryckenskapen,torde stå i ett visst slägtskapsförhållande till denna litteratur? Då man påstår, att demi monde litteraturen, om än medelbart, varit en väsentligt medverkande orsak till Frankrikes senaste förfärliga olyckor, så vågar man också med säkerhet förutsätta ett liknande sammanhang mellan den engelska sensationsromanen och salongssuperiet. För öfrigt anser den åberopade engelska tidskriften bristen på religiositet såsom en orsak till det onda, Ett smickrande vittnesbörd, i sanning, för den förnäma engelskå högkyrkan, att de i hennes särskilda vård anförtrodda fina damerna föredraga flaskan för bibeln! Det stereotypa, andefattiga engelska kyrkväsendet med sin oändliga tråkighet är helt visst icke i stånd att. tillfredsställa ott qvioligt sinne; men här äro rusdrycker väl icke det enda möjliga och tänkpara botemedlet! En vigtigare orsak

21 oktober 1871, sida 3

Thumbnail