Ett engelskt samhällsondt. Frankrike är för ögonblicket verldens syndabock. Det stolta riket har sjunkit ned från den oantastliga höjd, hvarpå det i forna dagar stod; man har sett och vågat tala högt om dess fel; och det går så alltid här i verlden: då en potentat, som man länge burit på händerna, :lutligen störtas, kastar kritiken sig samtidigt öfver honom, och man upptäcker en hel härskara af dittills icke anade orsaker till hans fall, Men man har nu så länge pratat fram och tillbaka om alla de ofantliga fel, som voro rotfästade i franska samhället, bevisat, hur de hade undergräft detsamma och varit en väsentligen medverkande orsak till, att landet måste undergå den senaste tidens gräsliga olyckor. Hvarför skulle man då icke också en gång lemna detta af ödet så hårdt pröfvade land och vända blicken åt andra håll? Om det gentemot Frankrike anses värdt att upptäcka den orm, som gnager på det sociala och politiska lifvet, så måste förhållandet också vara detsamma i fråga om de andra europeiska staterna. Äfven hvad dem beträffar, finnes det efter all anledning mycket att draga fram. Vi vända oss i dag till det gamla brittiska öriket; icke heller det underlåter att offra sin tribut åt det stora, sataniska majestätet: Lasten. Eoglands fina damer ha fattat en oöfvervinnelig kärlek till — spritdrycker.