fälle att rymma från Örebro länscellfängelse, greps
natten till i tisdags vid ett torp helt nära Nolby i
Skagershults socken. — Kamraten, den anilinfär-
gade Skruf, lyckades undkomma och begaf sig
söderut på vägen till Laxå uch Wredstörp.
Från Utlandet.
Den kommission, sm franska nationalför-
samlingen i Versailles nedsatt för att un-
der församlingens ferietid kontrollera rege-
ringen, hade i förra veckan ett sammanträ-
de, hvarvid inrikesministern Lambrecht af-
gaf en berättelse öfver den närvarande situ-
ationen. Denna var, enligt ministerns fram-
ställning, tillfredsställande, i det både inom-
lands och utomlands fred herrskade. Re-
geringen höll — tillade ministern — ett
väksamt öga på såväl Internationale som de
bonapartistiska intrigerna, På förhandlin-
garne . rörande den elsass-lothringska tull-
regleringen väntås ett snart slut.
De såkallade arabbyråerna, som på senare
tiden inrättats inom den franska admini-
strationen i Algier, ha upplösts, och Algier
kommer hädanefter att styras af en gene-
ralguvernör.
Knappt Hade Thiers dekorerats med span-
ska Gyllene-skinnet förrän de parisiska
sensationstidningarne uppdiktade, att han
blifvit af tyske kejsåren tilldelad storkorset
af Röda Örnsorden. Detta har naturligtvis
genast vederlagts
I Louvren skulle man häromdagen börja
försäljningen af gilfret från Tuilerierna. En
stor del är mnysilfver. Exkejsar Napoleon
har gifvit befallning om att för hans räk-
ning inköpa största delen af det verkliga
silfret.
Thiers har den 28 september lemnat Ver-
gailles och begifvit sig till Paris. Enligt
Courrier diplomatique4 har den franske ut-
rikesministern, Remusat, i en cirkulärskrif-
velse underrättat medlemmarne af diploma-
tiska kåren, att republikens president hä-
danefter hvarje måndag skall mottaga de ut-
ländska ambassadörerna i Paris. Den 27
september gaf Thiers i Versailles stor mid-
dag för samtliga dervarande generaler och
högre officerare.
Thiers säges vara af olika mening
med komiten för franska armåorganisationen
i fråga om obligatorisk krigstjenst, hvartill
nuvarande presidenten alltid varit motstån-
dare.
Teckningen till staden Paris lån om 350
millioner frank, som slöt den 28 september
på aftonen, har utfallit tio gånger (andra
uppgifva 13 gånger) mer än behofyet:
Den 28 september hade, skrifyes det till
YInd6pendance belge, v. Arnim ett möte med
Pouyer Quertier. Den elssasska tullfrågan
möter ännu svårigheter i detaljerna, men
Thiers röjde vid sin mottagning nämnda dag
ett otvetydigt förtroende till utgången.
Från Paris skrifves, att nationalförsamlin-
gen sannolikt skulle blifva tvungen att sam-
mantrada före den utsatta tiden i december.
Franska finansministern, hr Pouyer Quer-
tier, föreslår bland annat följande modifika-
tioner i handelsfördraget meltlan England och
Frankrike. Å bomullsfabrikater höjes tullen
5 procent; å ull-- d:io 5 3 8 procent, råäm-
nen 20 procent. För Belgien — bomull, ull,
lin och hampå 20 proc. ad valorem.
De sista instruktioner, som baron von År-
nim emottegit från furst Bismarck rörande
Elgass-fördraget, skola vara försonliga. Emel-
lertid gick ett rykte, att hr v. Arnim, som
icke besökt hr Thiers på fyra dagar, skulle
återvända till Tyskländ till följd af Bjuk-
lighet.
Garibaldi har förklarat, att han icke kom-
mer att deltaga i en påtänkt arbetarekon-
e88 i Rom,
Sällskapet Internationale och dess verk-
samhet ha nyligen utgjort föremål för offent-
liga yttranden af de båda engelska mini-
strarne Gladstone och Bruce. Båda hafva,
utan att underkänna svårigheten af tvisten
mellan kapitalet och arbetet, lugnat sina
åhörares farhågor boträffande de följder, den-
na rörelse kan hafva på Englands fredliga
och industriella utveckling. Gladstone har
till och med röjt en viss tillfredsställelse öf-
ver, att frågan blifvit framställd och disku-
terad genom en förening, som handlari öp-
pen dag och är ansvarig för sina handlin-
gar inför den allmänna meningen: så stort
är — sade han — hans förtroende till det
sunda omdömet och den politiska bildningen
hog alla Englands samhällsklasser. Attför-
bjuda det nämnda sällskapet, såsom man gjort
i Frankrike, är något, hvarpå ingen menni-
ska i England tänker, men skulle ett för-
slag i denna riktning väckas, är det antag-
igt, att det skulle förkastas af alla detta
sands statsmän, hvilket parti de i öfrigt må
se