Badanstalten Mössebergs brand.
( Korrespondens till Dagens Nyheter.)
Ranten den 6 september 1871.
Vid half 12 tiden i natt (mellan tis-
dagen och onsdagen) väcktes vi något hvar
här nere vid Ranten) at ropet elden
är lös!t Det var ej med så behagliga
känslor, vi hörde detta rop, vi, som visste,
att icke så få vagnar, lastade med krut
och andra explosiva ämnen, stodo på ban-
gården.
Snart blefvo vi dock varse, att Rånten
icke sväfvade i någon fara. Deremot var
det den vackra, ja ståtliga badanstalten
Mösseberg, som inom kort skulle blifva lå-
gornas rof. Elden, som först svepte vestra
utbyggnaden, i sin famn, hade antagligen sitt
ursprung från det eldrum, som meddelade
värme till det i sommar nyinrättade, der
belägna Romerska badet4. Denna eld-
stad har redan en gång förut i sommar vi
sat sig vara egnad att bringa badinrättnin-
gen i eldfara. :
Från vestra utbyggnaden (badafdelningen
för män) spred sig elden med otrolig
hastighet till hela det stora husets alla de-
lar. Det erbjöd då, så högt det låg på
sluttningen af Mösseberg, ett storartadt, men
hemskt skådespel för mången på Falan
boende.
Hemsk är alltid en eldsvåda, men den är
det kanske i högre grad, då den inträffar
på landet, ty oftare falla såväl menniskor
som djur der ett offer för det lössläppta
elementet. Här mer än någonsin, der så
många sjuka, både halta och lama personer
bodde, hade vi skäl att hysa oro för att
någon skulle brännas inne. Denna oro till-
tog, då ett fruntimmer mötte oss med utro-
pet: Man har räddat mig genom ett fön-
ster, rädda i Guds namn doktorn4. Snart
fingo vi se honom väl i lif, men rätt illa
tilltygad. I sista minuten hade han vak-
nat, nästan qväfd, men dock egt kraft att
öppna fönstret. Då några badbetjenter der
räckte honom en stege, kringhvärde lågorna
honom och svedde honom, ehuru ej farligt.
Ett olyckligare öde drabbade, efter hvad
man pu vet, badbetjenten Lars Pettersson,
hvilken låg rätt öfver der elden börjat.
Genom rop hade en kamrat väckt honem,
Lars hade väl besvarat anropet, men någom
utväg till räddning fanns ej. Han blef
qvar! Så ock doktorns kusk, som äfven låg
der i närheten.
Städflickan i 3:dje våningen, Kristin, hvil-
ken blef väckt och var på väg ned, hördes
ropa på hjelp, men blef, då sådan ej var
möjlig, likaledes ett rof för lågorna.
Alla badgäster boende i badhuset, rädda-
de sig sjelfva eller räddades. Högst få hun-
no dock berga några kläder. (Några und-
kommo i blotta linnet.)
Mösseberg, du — som helt visst räddat
mången från att nu vara stoft — du ligger
der nu sjelf i aska. Dock skola vi hoppas
att ett nytt badhus reser sig. Det ned-
brunna var försäkradt till 80,000 rdr och
lösegendomen till 15,000 rdr. Elden var sedan
nära att fatta i Floding hus, men statio-
nens spruta, som i god tid anlände, afhöll
den i det längsta. Snart fattade dock el-
den i kroppåsen. I detsamma anlände den
stora sprutan från Falköping, och elden
dämpades.
Utom förestående bref från Mössebergs
närmaste granskap, erhöllo vi i går afton
från Göteborg ett telegram om olyckshän-
delsen. Det meddelade inga detaljer utöf-
ver de härofvan anförda mer än att elden
skall på blott en timma na uträttat sitt
förderfliga värf och jernvägsstationens sprut-
manskap under stationsinspektoren kapten
Lindh6s befäl varit det som räddat de flera
gånger antända, kringliggande byggnaderna,
dervid, som förut är nämndt, godt biträdt
af Falköpings spruta.
Mössebergs badinrättning tillhör ett bolag
med ett högst betydligt kapital, deladt i
aktier på litet belopp. Den har i år haft
) Så heter den plats, hvarå Falköpings jern-
TT N Ae TA KLAR FS