Erån Utlandet. Underrättelser från Frankrike förmäla, att officiela rapporter från landsortsdepartementen pekräfta att underrättelsen om Thiers presidentskap mottagits med tillfredsställelse. Det budskap, som Thiers aflät till nationalförsamlingen, sedan densamma åt honom uppdragit presidentskapet för den franska repubiken, var af följande lydelse: Till hr presidenten i nationalförsamlingen Ur president! Mitt första budskap kan och bör icko hafva annat syfte än att bedja er att inför nationalföreamlingen tolka mina känslor och uttala för densamma min tacks mhet för den ära don bevisat mig genom att åt mig uppdraga högsta mugistraturen och framför allt genom att gifva mig detta nya bevis på sitt höga förtroende. Om för att fört: detta förtroende det är tillräckligt att obetingadt hängifva sig åt landets intr n, så vågar jag påstå mig vars detsamma värdig. Jag tackar alla artier i nationalförsamlingen for att bafva glömt e olika åsigter, som kunna i åtskilliga punkter söndra dem, för att gifva makten en större styrka och förse den med större medel att göra väl. Församlingen kan räkna på, att jag, med densarmma innerligt och varaktyt förenad, skall söka att hela vårt olyckliga fäåderneslands sår, så fort som möjligt gifva det frihet och ordning, förskatta det inre och yttre fred, befria det från främlingarnes ockupation och, hvad som är ännu mer, göra det om möjligt äradt och älskadt af båda verldarnes nationer. Detta skall beständigt vara målet för mina aneträngningar, och om nationalförsamlingen och jag lyckas att uppnå det, att åtminstono närma oss det, skola vi vid slutet af våra arbeten kunna utan fruktan underkasta oss landets dom och äterlemna det den dyrbara pant, som det anförtrott oss. I det jag slutar detta budskap, tackar jag er, hr president, för den hjelp, ni alltid bevisat mig. och jag ber er mottaga försäkran ora min utmärkta högaktning. Franska republikens president A. Thiers, Utskottet för frågan, huruvida franska regeringen skall ba sitt säto i Versailles eller Paris, har nu framlagt sitt betänkande. Det förordar Versailles af det skäl, att i Paris kan en regering aldrig vara trygg mot revolutionära stormar, samt anför, bland annat, följande till stöd för sin mening: 1) Paris blef hvad det är, ej blott Frankrikes utan Europas hufvudstad, under en tid, då regeringen var förlagd täl St Germain eller Versailles. Det var under den tiden stadens förnämsta monumenter uppfördes, akademierna, Jardin des Plantes, nutionalbiblioteket, observatoriet, Panthåon, teatrarne, boulevarderna 0. 8. v. grundladeg. 2) Paris är medelpunkten för Frankrikes jernvägar, telegrafnät, postväsen. Detta, i förening med dess skolor och lärda samfund, dess teatrar och konstinrättningar, dess börs, som näst Londons är den förnämsta i yerlden, gör Paris alltjemt till Frankrikes hufvudstad, äfven om regeringen fyttas på några få mils afstånd derifrån. 3) Paris är verldens största och Frankrikes starkaste fästning. Men en regering bör ej ha sitt säte i en stad, som i händelse ef krig kan bli belägrad. 4) Kostnaderna för regeringens flyttning behöfva ej beräknas högre än till 10 millioner frank, emedan nästan alla för regeringen nödiga byggnader redan finnas i Versailles. Man känner nu namnen på de 36 : ledamöter af nationalförsamlingen, som svarade ns till förslaget att församlingen skulle uttala sitt förtroende till Thiers och sin tacksamhet för de tjenster han gjort Frankrike. Tre af dessa herrar äro korsikanaro och anhängare af Bonaparte, många äro ultraj katolska bretagnare, de festa bära adliga titlar. i ee or tis AA PA FR rr vars le dr KMR äg TERASS RR NT LST TT KE ER