Folkmöten rörande försvarsfrågan.
(Meddeladt Dagens Nyheter.)
Till den 12 d:s hade riksdagsmannen H. Lars-
son inbjudit sina komitenter samt andra, som så
önskade, till ett möte å Jerfsjö gästgifvaregård för
att yttra sig öfver och besvara iinbjudningen fram-
ställda frågor.
1:o Bör för landets försvar och bevarandet af
vår sjelfständighet svenska folket ätaga sig en all-
män, utsträckt värnepligt, såsom vid sistliden riks-
dag var i fråga? .
2:o Kan eller bör en utsträckt värnepligt rust
och rotehållare åläggas, utan att debefrias från
dessa onera? N
3:0 Anser mötet hufvudgrunderna i försvarsut-
skottets och andra kammarens majoritets förslag
vid sistlidne riksdag till organisation af vårt landt-
försvar vara såväl med rättvisan som med lan-
dets fördel öfverensstämmande, att det bör vid
kommande riksdag vidhällas?
Mötet, som var ganska talrikt besökt af delta-
are af olika klasser, öppnades afinbjudaren, som
öreslog till ordförande riksdagsmannen Erik Ers-
son i Wallsta, hvilken ock med acklamation der-
till utsågs, och till sekreterare kronolänsman Malm-
qvist i Jerfsjö. På af ordföranden framställd fråga
om ej diskussionen kunde på en gång omfatta alla
3 punkterna, om vid dess slut framställdes propo-
sition å hvarje fråga särskildt, svarade mötet ja.
Sedan en delaf motiven i särskildta utskottets ut-
låtande vid sistlidne riksdag, en del af bevärings-
lagen och om landtstormen, oeh en del af första
kammarens ledamöter afgifna reservationer upp-
lästs, samt några upplysningar af inbjudaren med-
delats, började diskussionen, som blef ganska liflig
och hufvudsakligast rörde sig om bildandet at
stammen. Åsigterna voro deruti olika: ett fåtal
ville bibehålla nuvarande stam, hvaremot mäng-
den anslöt sig till utskottets förslag, på den grund,
att man ansåg stammen då bli yngre och mera
krigsduglig samt bättre lämpad att erhålla befäl
för beväringen. Dock voro tankarne ganska eniga
deruti, att om gamla stammen skulle bibehållas,
rotehållare borde erhålla full ersättning för de till
stammen lemnade torp, mot åtagande ar en ut-
sträckt värnepligt.
I diskussionen deltogo, utom ordföranden och
sekreteraren, kapten Ahbrman, kyrkoherden Ek-
ström, fanjunkaren och svärdsmannen Grundin,
sergeant Färlin, handlanden Theorell och skollära-
ren Sandqvist samt flera jordbrukare.
Efter diskussionens slut framställde ordföranden
proposition å frågorna hvar för sig, då 1:a frågan
blef med ja besvarad, 2:a med enstämmigt nej
samt 3:e med öfvervägande ja.
— Folkmöte i försvarsfrågan hölls den 20 aug.
i Ramsele sockenstuga på kallelse afriksdagsman-
nen P. Engman, hvilken öppnade mötet med ett
föredrag öfver denna frågas handläggning från och
med 1865 samt det vid senaste riksdag afgifna ut-
skottsbetänkande. Enhälligt vald till mötets ord-
förande, uppläste hr Engman härefter de frågor.
som han önskade få af mötet besvarade:
Anser mötet, att hvarje medborgare är skyl-
dig att personligen deltaga i landets försvar i mån
af sin militäriska duglighet samt i kostnaden der-
för i förhållande till inkomst och förmögenhet?
Denna fråga blef med enhälligt ja besvarad.
2. Bör försvaret hufvudsakligen byggas på all-
män viärnepligt utan legning eller friköpning?
Frågan besvarades med ja.
3. Bör stamtrupp bibehållas, åtminstone tills
vidare, och till lika styrka som för närvarande ?
Landtbrukaren Wång ansåg, att vårt försvar
snararo hufvudsakligen bör byggas på stamtr upp
såsom indelt, ej värfvad armå, än på allmän
värnepligt. Instämde i utskottets betänkande an-
gående stamtruppens numeriska. styrka. :
4. Böra kostnaderna för denna stamtrupp och
försvarsverket i öfrigt besvridas af statsverkets
medel ?
Mötets medlemmar, med undantag af hrr Wång
och Abr. Olsson, bejakade frågan.
6. Anser mötet andra kammarens beslut rö-
rande försvarsverket vid sista riksdag vara det
riktiga ?
Denna fråga besvarades med ja.
Mötet var talrikt besökt af ortens ståndspersoner
och allmoge, hvarförutom äfven ombud för hela
sockenmenigheter infunnit sig. (D. A)