Folkmöten rörande försvarsfrågan. (Meddeladt Dagens Nyheter.) Till den 12 d:s hade riksdagsmannen H. Larsson inbjudit sina komitenter samt andra, som så önskade, till ett möte å Jerfsjö gästgifvaregård för att yttra sig öfver och besvara iinbjudningen framställda frågor. 1:o Bör för landets försvar och bevarandet af vår sjelfständighet svenska folket ätaga sig en allmän, utsträckt värnepligt, såsom vid sistliden riksdag var i fråga? . 2:o Kan eller bör en utsträckt värnepligt rust och rotehållare åläggas, utan att debefrias från dessa onera? N 3:0 Anser mötet hufvudgrunderna i försvarsutskottets och andra kammarens majoritets förslag vid sistlidne riksdag till organisation af vårt landtförsvar vara såväl med rättvisan som med landets fördel öfverensstämmande, att det bör vid kommande riksdag vidhällas? Mötet, som var ganska talrikt besökt af deltaare af olika klasser, öppnades afinbjudaren, som öreslog till ordförande riksdagsmannen Erik Ersson i Wallsta, hvilken ock med acklamation dertill utsågs, och till sekreterare kronolänsman Malmqvist i Jerfsjö. På af ordföranden framställd fråga om ej diskussionen kunde på en gång omfatta alla 3 punkterna, om vid dess slut framställdes proposition å hvarje fråga särskildt, svarade mötet ja. Sedan en delaf motiven i särskildta utskottets utlåtande vid sistlidne riksdag, en del af beväringslagen och om landtstormen, oeh en del af första kammarens ledamöter afgifna reservationer upplästs, samt några upplysningar af inbjudaren meddelats, började diskussionen, som blef ganska liflig och hufvudsakligast rörde sig om bildandet at stammen. Åsigterna voro deruti olika: ett fåtal ville bibehålla nuvarande stam, hvaremot mängden anslöt sig till utskottets förslag, på den grund, att man ansåg stammen då bli yngre och mera krigsduglig samt bättre lämpad att erhålla befäl för beväringen. Dock voro tankarne ganska eniga deruti, att om gamla stammen skulle bibehållas, rotehållare borde erhålla full ersättning för de till stammen lemnade torp, mot åtagande ar en utsträckt värnepligt. I diskussionen deltogo, utom ordföranden och sekreteraren, kapten Ahbrman, kyrkoherden Ekström, fanjunkaren och svärdsmannen Grundin, sergeant Färlin, handlanden Theorell och skolläraren Sandqvist samt flera jordbrukare. Efter diskussionens slut framställde ordföranden proposition å frågorna hvar för sig, då 1:a frågan blef med ja besvarad, 2:a med enstämmigt nej samt 3:e med öfvervägande ja. — Folkmöte i försvarsfrågan hölls den 20 aug. i Ramsele sockenstuga på kallelse afriksdagsmannen P. Engman, hvilken öppnade mötet med ett föredrag öfver denna frågas handläggning från och med 1865 samt det vid senaste riksdag afgifna utskottsbetänkande. Enhälligt vald till mötets ordförande, uppläste hr Engman härefter de frågor. som han önskade få af mötet besvarade: Anser mötet, att hvarje medborgare är skyldig att personligen deltaga i landets försvar i mån af sin militäriska duglighet samt i kostnaden derför i förhållande till inkomst och förmögenhet? Denna fråga blef med enhälligt ja besvarad. 2. Bör försvaret hufvudsakligen byggas på allmän viärnepligt utan legning eller friköpning? Frågan besvarades med ja. 3. Bör stamtrupp bibehållas, åtminstone tills vidare, och till lika styrka som för närvarande ? Landtbrukaren Wång ansåg, att vårt försvar snararo hufvudsakligen bör byggas på stamtr upp såsom indelt, ej värfvad armå, än på allmän värnepligt. Instämde i utskottets betänkande angående stamtruppens numeriska. styrka. : 4. Böra kostnaderna för denna stamtrupp och försvarsverket i öfrigt besvridas af statsverkets medel ? Mötets medlemmar, med undantag af hrr Wång och Abr. Olsson, bejakade frågan. 6. Anser mötet andra kammarens beslut rörande försvarsverket vid sista riksdag vara det riktiga ? Denna fråga besvarades med ja. Mötet var talrikt besökt af ortens ståndspersoner och allmoge, hvarförutom äfven ombud för hela sockenmenigheter infunnit sig. (D. A)