hvars orsak han icke förmådde fatta, plågade
honom, och han kunde på hela natten ej få
en enda blund, i sina ögon. Hvarför hade
denne främmande ryttare genast frågat efter
grefve de Charnailles, och hvarför hade han
inlåtit sig i ett längre samtal med denne i
enrum, utan att derförinnan ge sig tid till att
ordna sin derangerade toalett? —
Följande morgon vid daggryningen kom bud
till Armand Louis att Lans morfar önskade
tala med honom. Herr de Charnailles satt i
sin enskilda kammare, allvarsam och synbar-
ligen bekymrad. På bordet framför honom
låg ett öppet bref och bredvid detta ett an-
nat bref, som var försegladt med grefvens
sigill.
— Herr de Pardaillan har låtit underrätta
mig att han väntar att Adrienne skall oför-
töfvadt bli hemskickad till honom, sade grefve
de Charnailles.
— Ack, mina aningar bedrogo mig således
ej! murdlade Armand Louis.
— Adriennes rätta plats är för öfrigt vid
herr de Pardaillans sida, tillade den gamle
grefven, och som jag nu har för afsigt att
gripa till vapen, för att tillsammans med mina
trosförvandter besätta la Rochelle, så mot-
tager jag denna skilsmessa såsom en gåfva
af försynen. Adrienne kommer ju härigenom
att undgå fasorna af ett krig, hvars utgång
ingen kan förutse.