Indelningsverkets uppkomst-och
utveckling.
(Slut; fra gårdagsnumret.)
Carl XI:s Indelningsverk.
Sedan saken emellertid: blifvit i allmänna
tänkesättet förberedd, framryckte Karl vid
1682 års riksdag med sitt förslag om: ett
nytt indelningsverk. Ännu mötte dock sa-
ken hinder, både inom rådet och adeln. Sol-
dattorp blefvo der visserligen bifallna, men
icke så konungens förslag om frivilliga
knektelegor. : Vi hafva nyligen angifvit de
orsaker, för hvilkas, skull. nämde. samhälls-
klasser önskade utskrifningarnas: bibehållande.
Helst ville man; att: desså hädanefter. som
hittills skulle5 bero af riksdagens: bifall,
Men för den händelse, att bestämda knekte-
håll icke beviljades, hade Karl forärat rät-
tighet att kunna, ständerna ohörda, anställa
utskrifningar tär som helst. Adeln prutade
väl något emot denna maktutsträckning; men
slutade. med att. heldre. densamma: bifalla. än
att afstå från: det gemla.utskrifningssättet.
Bönderna befarade, att de föreslagna sol-
dattorpen: skullö: kelt och: hållet tagas från
deras gårdar och införas i krigsjordeboken.
De ville derföre i börjad icke höra talas
om det nya indelningsverket, utan yrkade
knektutskrifningarnas fortfarande; men att
dessa skulle hädanefter gå lika starka öfver
frälse- som ofrälse; jord, Tenna. olagliga be-
göran , kunde konungen. likväl icke: bifalla;
Hans utvalde. derföre:: trenre. herran; Klas
Fleming; Kristofer-Gylenstierna och Axel
Juliug de: la Gardie: för attunderhandla med
bördernä, upplysa dem om rätta förhållän-
det, och vinna dem för konungens afsigt.
Å andra sidan sökte utliggare från riddar-
huset afråda, nästan hindra dem från bifall,
Det :.sista verkade; snarare motsatsen... Ko-
nungens:; ombud; - understödja. af. presternaj
lyckades slutligen attsöfvebtyga. största. de-
len bland böndernavonv det nya sättets för-
delar. Slutet blef, att fleralet i detta mål
underkastade sig konungers vilja och be-
häg; emedan de å ahdfatsidan ingalunda
ville. underkasta sig riddereapets och adelns
befällningär och godtycke. Ken bondeståndet
söndradö sig: Karls förslig antögs af Up-
land; Södermanland, Westnanland;. Nerikö
oök Östergötland! sämt af! :e landskap; som
redan förut: erHållit en hiorlunda: likartad
inrättning. Men -Vestergtland; Småland
sämthela Finland med untantag af Viborgs
länv ställde sig på adelns side och afslogo
det vissa khektehållet, smt ville foörtfara
med de vanliga utskrifni garna. Karl lät
hvardera: för gin vilja frati Med db bifal-
lande landskapdon. blef öglhastvön förbores
dande: öfverenskommelse Piffad, och med de
andra skulle knektutskrivingar på fordiia
sättet änställasi Men iom få år ångrade
sig såväl! adeln som dö motspänstiga bön-
derna; och: båda delarne antögo Konungens
förslag, den era samhälsklassen, det Öna
landskapet efter det anta. Detta skedde
ej mer på riksdbgar uta på smärreland:
skapsmöten mellan invåarne och konun-
gens ombud. ste :
Att nu ordna detta ådö invecklade och
vidtomfattande verk va ytterst svårt och
fördrade otroliga ansträfsningar: Inom Svea
och Göta riken vat dotdöt mesta undan:
gjordt omkring 1689. -Utder Karls: sista
lefnadsår fortgick arbeet. i Finland samt
med rytteriet. Emellerid skedde än här än
FCSSORNSEREENGI ISIN