Fältbref från Jerna.
(Från Dagens Nyheters korrespondent.)
På lördagsmorgonen kl. 6 uppbröt den
fientliga kåren från sitt läger i Säby och
ryckte vidare fram mot WSöderteljesidan.
När den närmade sig Pilkrog, började fält-
vakten af Svea garde, som under natten va-
rit der förlagd och emellanåt oroats af fient-
liga patruller, med yttersta försigtighet
avancera. Det är icke något lekverk, må
ni tro, för en truppstyrka att promenera öf-
ver en slätt af halffjerdedels mils längd när
man har fienden framför sig. Visserligen
har man blänkare och patruller som genom-
stroöfvat terrängen åt alla håll och genom
att utfråga allt passerande folk gjort sig
underrättad om att fienden ej fins på sjelfva
slätten, men å höjden norr om den (Håk-
näs by) låg han och derifrån hade man att
vänta föga smakliga piller från hans artil-
leri. För att tysta detta körde kapten Öhn-
qvist upp ett halfbatteri på bergskullen vid
Pilkrog, och sedan han dammat på en stund
emot kåren B:s förpostartilleri å Håknäs-
höjden, framryckte Svea gardesbataljons
kolonner med andra gardet som stöd och
funno vid framkomsten Håknäshöjden öfver-
gifven af den starka uppländska fältvakten
samt fienden i full reträtt. Denna reträtt
skulle icke varit nödvändig, om icke angri-
parnes öfverlägsna flotta hade legat på fjär-
den med sina svåra kanoner riktade mot
Håknäs och färdig att med bomber förgöra
de försvarare som der vågat sig fram.
Höjd efter höjd besattes och passerades
af den fientliga styrkan under jemn eld
tills den hann en skogsbacke närmast Farsta
egendom. Bakom denna gårds stora bygg-
nader hade upplänningarne satt sig fast. Me-
dan Svea garde intog reservställning å skogs-
backen, ryckte andra gardet fram för att
söka fördrifva upplänningarne från Farsta.
Stridsplatsen var ett stort gärde; uppställ-
ningen ungefär denna: