—- MM —
och att det väl förtjenade att man offrade lif
och blod för detsamma; också gladde det ho-
nom innerligt att han varit med i de blodiga
drabbningarne. Ofta när han flackade omkring
utan mål och befann sig i skogens djupa ens-
lighet, uppstodo underliga drömmar och fan-
tasier hos honom, och han tyckte att de ål-
driga, mossbelupna bokarne hviskade till ho-
nom gamla, nästan glömda sägner från Valde-
marernvas bragdrika tid. I synnerhet beha-
gade det honom mycket att om aftnarne gå
ned till Greis-qvarnen och lyssna till ljudet
från qvarnhjulen och ångmaskinerna; ju mör-
ka:e det blef, desto rödure lyste det derinne,
och när Uffe då såg de svarta gestalterna röra
sig kring elden och hörde svänghjulens snur-
rande och maskinernas taktmässiga stampande
och hamrande, då inbillade han sig att han
såg de arbetsamma dvärgarne, hvilka smidde
ett nytt jätte-svärd, som skulle svängas i
striden för Daumark.
I mediet af september fick. man brådt, ty
underrättelse kom om att kung Fredrik ville
mönstra sin här och se huru pass strids-
duglig den var. Då blef der ett putsande
och borstande af uniformerna och ett fejande
af vapnen, på det att allt skulle taga sig rik-
tigt präktigt ut. Exercisen bedrefs med större
ifver, för att kungen skulle finna att han
hade en utmärkt väl rustad och slagfärdig urmå,
och att han derför gerna kunde nästa vär
fortsätta kampen mot det mäktiga Tyskland.