An rr a Ara a ne LR EL EL
I den officiella tidningen förkunnades i går
att kommendören Axel Adlersparre blifvit
Suppå gjord ansökning entledigad från in-
nehafvande förordnande att tills vidare för-
valta chefsembetet hos förvaltningen af sjö-
ärendena.
Det är en af tusentals personer i Stock-
holm känd sak, att när hr Adlersparre sökt
entledigande från nämnde befattning, har
det icke skett frivilligt, utan i följd af före-
liggande, och det kan icke rimligen anta-
gas att föreliggandet att afgå från platsen
som president i ett af rikets kollegier blif-
vit gifvet utan att regeringen derom öfver-
lagt och beslutat. Det är således icke sjö-
ministern, utan hela ministeren som bär
ansvaret för åtgärden.
Återstår att utröna hvad som kan vara
orsaken till densamma.
Icke kan det vara oskicklighet hos kom-
mendör Adlersparre i embetets förvaltning.
Det är icke möjligt att han i det hänsecen-
det kunnat vara underlägsen företrädare,
hvilka sutit qvar till dess att döden, ålder-
domen eller pensionsmessigheten bragt dem
att afgå. Icke heller är den till efterträ-
dare förordnade öfverste Feilitzen hr Ådler-
sparre öfverlägsen i de egenskaper som er-
fordras för chefskapet i det verk de begge
samtidigt tillhörde.
Icke kan det vara de anmärkningar, riks-
dagen framställt mot förvaltningens af sjö-
ärendena räkenskaper, ty riksdagen, som
klandrade dessa i början af 1870 och väl
visste att hr Adlersparre under loppet af
det föregående året blifvit förordnad till
kollegiets chef, var icke nog obillig att be-
gära, det han så hastigt skulle reformerat
bokföringen. Riksdagen kunde desto min-
dre vilja vända sig mot hr Adlersparre i
berörde afseende, som en på dess egen be-
giran tillsatt komitt nyss hade afgifvit flera
förslag till ordnande af flottans förvaltning
och dessutom var att afvakta det förslag
till nytt bokföringssätt som en särskildt
tillförordaad person var sysselsatt med att
uppgöra.
Icke kan anledningen till entledigandet
ha varit någon väsentlig skiljaktighet i äsig-
terna om sjöförsvarets organisation hos
sjöministern och chefen för sjöförvaltningen,
ty den plan hr sjöministern angifvit för
flottans nybyggnader öfverenstämmer på det
hela med den som hrr Platen och Adler-
sparre under det förra årtiondet genomdrif-
vit; dessutom har sjöförvaltningens chef på
den saken icke något inflytande, hvarken
för eller emot. Annat hade varit om hr
Adlersparre nu, som förr, fungerat såsom
ministerns expeditionscher.
Det vill synas som nu endast skulle åter-
stå det antagandet att hr Adlersparre blifvit
entledigad, icke för sina handlingar säsom
en regeringens, utan såsom en felkets förtro-
endeman, att hans afsättning är ett straff
derför att han såsom ledamot af riksdagens
andra kammare uppträdt mot krigsministerns
förslag att 3?4 million måtte anslås till be-
fästande af Carlskrona. Men om så vore,
borde väl regeringen icke dröja att entlediga
sina förtroende-embetsmän, presidenten i kam-
marrätten, hr C. G. Mörner och landshöfdin-
gen öfver Wennersborgs län, hr Eric Sparre,
hvilka jemväl i vigtiga frågor yttrat sig i
strid mot regeringens förslag — den först-
nämnde specielt mot krigsministerns.
Då regeringen icke lemnat allmönheten