RANN ONANI SEK EReRNRNR
dana misstag böra lära hopen att icke miss-
handla fångarne. Hvad de verklige insur-
genterne angår, vågar ingen uttala, att en-
dast de lagiiga myndigheterna ha rätt att
straffa dem. Enhvar tror sig kunna utan
dom och ransakning fungera som en sådan
fånges plågoande och bödel. Reaktioneng
infama tidningar göra allt för att under-
stödja denna åsigt och gjuta olja på lidel-
sernas eld. Andra tidningar, som icke äro
precist reaktionära, anse dock bäst att skrika
i kapp med pöbelopinionen i Versailles eller
åtminstone att tiga. Bland fångarne, som
förts till Versailles, nämnas Miot, depute-
rad från år 1848, och den talangfulle litte-
ratören Paul Meurice, medarbetare i Rap
pel. För att ingen insurgent skall und-
slippa, bevakas alla Paris portar på det
sorgfälligaste. Redaktören af ReveilX, kom-
munens krigsminister, Delescluze hör, lika-
som den bekante deputeraden Milliere, till
de i striden fallne. Delescluzes lik åter-
fanns bakom en barrikad.
Två af Thiers undertecknade rapporter
föreligga, hvilka redogöra för den ohyggliga
brödrastridens sista skiften. Man kunde
väntat, att den gamle historieskrifvaren
skulle haft grannlagenhet nog att gifva
dessa rapporter en så enkel och kortfattad
lydelse som möjligt. Fraserna och seger-
skrytet borde tystna, då segern är vunnen
öfver landsmän och bröder. Men långt der-
ifrån. Hr Thiers försmår icke att begagna
det utsltna talesättet: Svåra soldater hafva
gjort underverk, och han kallar eröfringer
af Paris Sett ärorikt fälttåg4. Rapporten,
hvars detaljer för öfrigt sakna intresse, med-
delar bland annat, att general Leroy de
Dais stupat, och -att majoren S-5-,-r, som
insurgenterna tillfångatogo under striden på
Bastilleplatsen, blef af dem genast skjuten.
Se här ett par prof på tidningarnes språk.
Paris Journal yttrar: Upproret var utan
rätt och utan medlidande; vi, som ha rät-
ten på vår sida, skola likna upproret i ett
hänseende: vi skola vara utan medlidande.
Independance frangaise skrifver: Slutligen
har franska årmen återvändt inom vära mu-
rar — denna tappra och ädla arme, som så
ovärdigt förråddes af dem, som kommende-
rade den under de sistförflutna åtta måna-
derta. Våra oöfvervinnerliga och obeseg-
rade soldater hafva återvändt, medförande
ordning och trygghet i fållarne af den äro-
rika trikoloren, som genomtågat verlden med
våra friheter och vär ära... I detta ögon-
blick, då vi andas på nytt, då luften, förut
smittad af de förhatliga vidundrens (kom-
munalisternas) giftflägt, åter kan insupas
af våra lungor, upphäfves ett enda skri
från våra läppar: Jatet medldaside med skur-
carne! Ett enda straff kan försona deras
prott: döden I
Natten mellan den 16 och 17 höllo-Thiers
och ministrarne en hemlig konferens med
najoriteten af de deputerade. Den starka
vögern yrkade pä, att raskt beslut skulle
attas om den nya regeringsformen, och önr-
skade naturligtvis frågan löst i monarkisk
iktning. Thiers bekämpade denna plan och
sade, att nu efter. Paris kufvande skulle
liktaturen svårare än förr kunna försvaras,
a den kunde lätt gifva upproret i Paris
stt sken af rättmätighet. Nu borde man
värtom efter hans öfvertygelse handla med
ugn öfverläggning och afvakta den tidpunkt,
lå rereringen äter tagit sitt säte i hufvud-
ROMER OS TRKINT IPTATPSINES ITNE FIRE IT ETAYNT EEISS TRA