Årbetsklassens ställning på landsbygden. Ett bidrag till kännedomen härom kom oss för någon tid sedan tillhanda i följande bref från en sakkunnig och högt aktad man i Skåne: En angelägenhet förde mig i närheten af det stora herresätet Näsbyholm i Wemmenhögs härad och Malmö län och jag beslöt att göra mig närmare bekant med detsamma. Före min ditkomst visste jag om stället följande. Riddaren Johannes Niclasson, som lefde i början sf 1300-talet, är dess förste kände egare. En ef dennes söner, Peder Johansson, blef erkebiskp i Lund 1334 och afled der 1355. I Lunds Stifts Herdaminne uppgifves om honom, att han icke mycket deltog i borgerliga angelägenheter; men desto myndigare tyckes han ha visat sig i hägnet af de kyrkliga, enär han 1336 utfärdade ett bref, deruti han hotade med bannlysning enhvar, som dristade sig att göra något intrång i kyrkans rättigheter. Det var förmodligen Peder Johansson, som först inom kapitlet i Lund uppväckte åtrå efter åtkomsten af Näsbyholm, en åtrå som blott till någon del tillfredsställdes, då drottning Margareta i slutet af seklet skänkte till Lunds domkyrka och kapitel en del af den gårdens nuvarande egovälde. Återstoden jemte hufvudgården köptes 1409 af erkebiskopen Jacob Gjertzen, som följande året testamenterade sin eganderätt till sina efterträdare. Flera af de större egendomarne i Skåne hafva under medeltiden tillhört kapitlet i Lund och det är intressant att gifva akt på den omsorg, med hvilken de fromma fäderna gjorde sina urval bland de skönaste ech bäst befägtade borgar och slott inom provinsen. Vi vilja här endast uppräkna: Beckaskog, Bosjökloster, Öfvedskloster och Näsbyholm, alla belägna invid de största insjöarne i Skåne, alla i den tiden starkt befästade, både mot utifrån kommande fiender och mot egna underhafvande, hvilka icke sällan reste sig mot sina förtryckare. Frälseböndernas klagan i Skåne är i detta hänpseerde urgammal och gällde då som i senare tid icke blott adeln, utan äfven prester och fogdar. Måhända tillbringade de högvördige kapitelmännen sina sommarferier på detta sköna slott; hvad man med visshet kan antaga är, att de från deras fiskrika sjöar försågo sina kök året om. De fiskäckor, som ännu hvarje vecka utgöras från Kiviks fiskläge till egaren af Christinehof, kunna sannolikt betraktas som en blott svag återhägring af de skyldigheter, som i detta hänseende under medeltiden ålågo kapitelgodsens underhafvande i förhållande till deras husbönder i Lund. Kapitlets besittningsrätt till Näsbyholm fortfor icke mycket öfver 100 är. Sedan kung Kristian ILL i Danmark kommit till stadgadt välde i sitt rike, dröjde han icke länge med att klippa biskoparnes och kapitlens verldsliga makt, och bland många andra gods indrogs äfven Näsbyholm till kronan 1536, Sedan dess bar det tillhört flera adliga familjer och eges sedan 1829, jemte ett annat fideikommiss, Dallund på Fyen, af baron Carl von Blixen Finecke. Näsbyholms storhet som berresäte gifver sig numera icke tillkänna senom sådana furstliga byggnader och anläggningar, som pryda så många andra af de skånska herregårdarne, utan den består er rea rr a dadlar AN LL an ÅR Ak RE AR RN RAR RR