Årbetsklassens ställning på lands-
bygden.
Ett bidrag till kännedomen härom kom
oss för någon tid sedan tillhanda i följande
bref från en sakkunnig och högt aktad man
i Skåne:
En angelägenhet förde mig i närheten af
det stora herresätet Näsbyholm i Wemmen-
högs härad och Malmö län och jag beslöt
att göra mig närmare bekant med detsamma.
Före min ditkomst visste jag om stället
följande. Riddaren Johannes Niclasson, som
lefde i början sf 1300-talet, är dess förste
kände egare. En ef dennes söner, Peder
Johansson, blef erkebiskp i Lund 1334 och
afled der 1355. I Lunds Stifts Herdaminne
uppgifves om honom, att han icke mycket
deltog i borgerliga angelägenheter; men
desto myndigare tyckes han ha visat sig i
hägnet af de kyrkliga, enär han 1336 ut-
färdade ett bref, deruti han hotade med
bannlysning enhvar, som dristade sig att
göra något intrång i kyrkans rättigheter.
Det var förmodligen Peder Johansson, som
först inom kapitlet i Lund uppväckte åtrå
efter åtkomsten af Näsbyholm, en åtrå som
blott till någon del tillfredsställdes, då drott-
ning Margareta i slutet af seklet skänkte
till Lunds domkyrka och kapitel en del af
den gårdens nuvarande egovälde. Återsto-
den jemte hufvudgården köptes 1409 af
erkebiskopen Jacob Gjertzen, som följande
året testamenterade sin eganderätt till sina
efterträdare.
Flera af de större egendomarne i Skåne
hafva under medeltiden tillhört kapitlet i
Lund och det är intressant att gifva akt
på den omsorg, med hvilken de fromma fä-
derna gjorde sina urval bland de skönaste
ech bäst befägtade borgar och slott inom
provinsen. Vi vilja här endast uppräkna:
Beckaskog, Bosjökloster, Öfvedskloster och
Näsbyholm, alla belägna invid de största
insjöarne i Skåne, alla i den tiden starkt
befästade, både mot utifrån kommande fien-
der och mot egna underhafvande, hvilka
icke sällan reste sig mot sina förtryckare.
Frälseböndernas klagan i Skåne är i detta
hänpseerde urgammal och gällde då som i
senare tid icke blott adeln, utan äfven pre-
ster och fogdar. Måhända tillbringade de
högvördige kapitelmännen sina sommarferier
på detta sköna slott; hvad man med viss-
het kan antaga är, att de från deras fisk-
rika sjöar försågo sina kök året om. De
fiskäckor, som ännu hvarje vecka utgöras
från Kiviks fiskläge till egaren af Christine-
hof, kunna sannolikt betraktas som en blott
svag återhägring af de skyldigheter, som i
detta hänseende under medeltiden ålågo ka-
pitelgodsens underhafvande i förhållande till
deras husbönder i Lund. Kapitlets besitt-
ningsrätt till Näsbyholm fortfor icke myc-
ket öfver 100 är. Sedan kung Kristian ILL
i Danmark kommit till stadgadt välde i sitt
rike, dröjde han icke länge med att klippa
biskoparnes och kapitlens verldsliga makt,
och bland många andra gods indrogs äfven
Näsbyholm till kronan 1536, Sedan dess
bar det tillhört flera adliga familjer och
eges sedan 1829, jemte ett annat fideikom-
miss, Dallund på Fyen, af baron Carl von
Blixen Finecke. Näsbyholms storhet som
berresäte gifver sig numera icke tillkänna
senom sådana furstliga byggnader och an-
läggningar, som pryda så många andra af
de skånska herregårdarne, utan den består
er rea rr a dadlar AN LL an ÅR Ak RE AR RN RAR RR