Kolonnens störtande är ett brott mot nationen, liksom Louvrens förstörelse skulle ha varit ett brott mot civilisationen. Men vandaliska handlingar, om än oförnuftiga, äro icke missgerningar. Galenskap är en sjukdom, men icke en förbrytelse. Okunnigheten är icke ett brott hos de okunniga. Den dag, då kolonnen föll, var en sorgedag för Franvkrike, och Louvrens ödeläggelse skulle för alla folk ha blifvit en evig sorg, men kolonnen skall åter blifva rest, och Louvren är räddad. Paris är nu återtaget, Nationalförsamlingen har öfver vunnit kommunen. Hvem har frambragt den 138 mars? Historien skall döma hvem som är den verkligt skyldige: församlingen eller kom munen. Antändandet af Paris är en ohygglig gerning, men äro mordbrännarne icke tvenne? Låtom oss dröja innan vi döma! Jag har aldrig begripit Billioray, och Rigault har väckt min förvåning ända till harm, men att skjuta Billioray och Rigault är ett brott. Dessa kommunens män, Johannard och La Cecilia, som låta skjuta ett 15 års barn; desse församlingens män, som låta skjuta Jules Valles, Bosquet, Parisel, Amououx, Lefrancais, Brunet och Dombrowski), äro också brottsliga, Låtom oss icke vända vår ovilja mot den ena sidan blott! Här vid lag ligger brottsligheten lika väl hos församlingen som hos kommunen, och denna brottslighet är alldeles uppenbar, ty för det första är dödsstraffet förkastligt inför hvarje civiliserad menniska och för det andra är afrättving utan ransakniog och dom en nedrighet. I ena fallet ställer man sig utom ratten, i andra fallet har man aldrig befunnit sig inom dess område. Ransaka först, döm sedan, verkställ domen till sist. I sådant fall skulle jag kunna klandra, men icke bränomärka, ty man stode på lagens grund. Att döda utan dom, det är att mörda, Jag återgår nu till belgiska regeringens förklaring. Hon gör orätt uti att vägra de flyende skydd. Lagen tillstädjer henne väl denna vägran, men rättvisan förbjuder henne den. Jag för min del har en grundsats: pro jure contra legem (Rätt gäller mer än lag). Assylrätten är en gammal ratt — de olyckliges heliga rätt —; i medeltiden förunnade kyrkan till och med fadermördaren skydd. Också förklarar jag att detta skydd, som belgiska regeringen förvägrat de besegrade, det erbjuder jag dem. Hvarest? I Belgien. Jag gör Belgien denna he er. Jag erbjuder skydd i Brissel, place des Barricades nr 4. Om en af de parisiske öfvervunne, om en medlem af den församling, som kallas kommunen, hvilken endast en ringa delaf Paris bar valt och hvilken jag för min del aldrig har gillat, om en af dessa män, vore han än min personliga ovän — ja, framför allt om han det är — klappar på min dörr. skall jag öppna den. Han är då i mitt hus och han är okränkbar. Är jag måhända en främling i Belgien? Jag tror det icke. Jag känner mig som hrotill alla menniskor och som gäst hos alla folk. . I hvad fall som helst skulle en flykting af kommunen, då han är hos mig, vara en öfvervunnen hos en landsförvisad; den öfvervunne från i dag hos den landsförvisade från i går. Jag vågar säga att det är två omständigheter som bjuda aktning då den ena svagheten beskyddar den andra. Om någon är satt utom lagen, må han inträda i mitt hus; jag trotsar hvem det vara må att rycka honom derur. Härvid afser jag naturligtvis politiska personer. Kommer man till mig för att häkta en afskommunens flyktingar, så må man äfven häkta mig; utlevereras han, skall jag följa honom; och för det rättas sak skall maa bredvid kommunens man, som är besegrad af församlingen i Versailles, se republikens man, som har varit landsförvisad af Bonaparte. Jag skall göra min pligt: grundsatserna framför allt! Ännu ett ord: det torde kunna tagas tör gifvet att Eogland icke skall utlemna de landsflyktige af kommunen. IHvarför skall Belgien sättas efter Eogland? Det är Belgiens ära att vara en tillflyktsort; låtom oss icke beröfva det denna utmärkelse! På samma gång jag här försvarar Frankrike, försvarar jag Belgien. Må belgiska regeringen vara emot mig; belgiska folket skall vara med mig. I alla händelser har jag följt mitt samvetes bud. ) Enligt flera underrättelser har Domb-owski icke blifvit skjuten, utan allidit i följd af erhållna blessyrer. . Ne