och förskönade Louvren, har sedan den 1
tebruari 1800 varit bebodt af Frankrikes re-
gonter; den dagen inflyttade nemligen Napo-
leon I som förste konsul deri. Senare har
detta slott varit bebodt af Ludvig XVIIL,
Carl X, Ludvig Filip och Napoleon III. Un-
der revolution samlades konventet och de äl-
dres råd i Tuilerierna; under 1848 års revolu-
tion blef dess dyrbara inredning nästan totalt
förstörd och man var då betänkt på att för-
vandla byggnaden till asyl för invalider.
Luxembourgpalatset, hvilket säges ha blif-
vit springdt i luften, anlades 1615 af Maria
af Medicis. Det beboddes en längre tid af
regenterna, blef under konventet ivrättadt till
fängelse för adliga fångar, var säte för direk-
toriet och konsulatet och senast under Napo-
leon TIL för senaten. I slottet fanns en ut-
vald samling taflor af nyare fravska artister
och i den utmärkt vackra trädgården stod
marskalk Neys staty.
Afven Palais-Royal uppgifves ha i dessa
dagar blifvit förstördt Denna byggnad an-
lades af kardinal Richelieu 1636, af hvilken
anledning den först kallades palais cardival;
först efter hans död fick slottet sitt nuvarande
namn, då Anna af Österrike flyttade in deri
med sina två söner, Ludvig XIV och Filip af
Orleans. Här firades under Ludvig XV:s min-
derårighet regentens beryktade orgier, och då
slottet kom i Filip Egalitås besittning, uthyrde
han sidobyggnaderna som vetta åt trädgården
för att förskaffa sig ökade inkomster. Äfven
denna byggnad wundergick förstöriog till sitt.
inre under julirevolutionen 1848. Senast har
Palais-Royal varit bebodt af prins Napoleon
och prinsessan Matilda.
Madeleine-kyrkan, en särdeles vacker bygg-
nad i grckisk stil, var under uppförande fran
1764 till 1842 och har kostat 13 millioner
frank. Äfven der funnos många utmärkta och
dyrbara konvstskatter.
Central-hallarne, ett kolossalt, täckt torg,
hvars anläggning började 1851, bestodo af 8
stora paviljonger, skilda från hvarandra genom
gator och bildade af jernpelare, uppbärande
ett ofantligt tak af zink.
Bland de nedbrända byggnaderna intager
rådhuset, Ifötel de Villle, ett framstående
rum, Denna byggnad påbörjades 1533, men
blef först färdig under Henrik IV. Rådhuset
utvidgades emellertid efterhand, och under
Ludvig Filip var det fyra sånger så stort som
under Henrik 1V. Ännu 1857 tillbyggdes det-
samma, Längden var öfver 300, bredden öf-
ver 250 fot, och palatset var rikt prydt med
statyer och andra konstverk. t:ötel de Vile
har, som man torde erinra sig, spelat en fram-
stående roll i Frankrikes alla revolutioner.
Sälunda blefvo de s. k. bastillekämparne
den 14 juli 1789 förda i triumf till dess stora
sal, och tre dagar senare måste Ludvig XVI
visa sig för folket i ett af rådhusets fönster
ande den trefirgade kokarden. Der befann
sig äfven Robespierre den 27 juli 1794, då
konventets bataljoner inträngde i rådhuset och
Robespierre försökte skjuta sig för att undgå
fängelset. Julimonarkiens förmälning med
bourgeoisien firades på rådhuset de första au-
gusti-dagarne 1830, då Ludvig Filip framträdde
vill ett fönster och i folkets åsyn omfamnade
Lafayette. Den 24 februari 1848 blef repub-
liken proklamerad från rådhuset af TLouis
Blanc. Hvilken roll rådhuset spelade under
den 7 sept. revolutionen och under kommu
nens nu krossade styrelse, är i allt för friskt
minne att här behöfva upprepas.
x x
x
Bland hittills skjutna anförare nämnas:
Valles, Amouroux, Brunet, Bigmut, Parisel,
Dombrowsky, Lefrancois och Bosquet. Under-
rättelsen om att Pyat, Delescluze, Ranvier
och Cluseret skulle vara häktade har ännu
icke vunnit bekräftelse.
På
Ätnnikr NAN Ae. hatar