och förskönade Louvren, har sedan den 1 tebruari 1800 varit bebodt af Frankrikes regonter; den dagen inflyttade nemligen Napoleon I som förste konsul deri. Senare har detta slott varit bebodt af Ludvig XVIIL, Carl X, Ludvig Filip och Napoleon III. Under revolution samlades konventet och de äldres råd i Tuilerierna; under 1848 års revolution blef dess dyrbara inredning nästan totalt förstörd och man var då betänkt på att förvandla byggnaden till asyl för invalider. Luxembourgpalatset, hvilket säges ha blifvit springdt i luften, anlades 1615 af Maria af Medicis. Det beboddes en längre tid af regenterna, blef under konventet ivrättadt till fängelse för adliga fångar, var säte för direktoriet och konsulatet och senast under Napoleon TIL för senaten. I slottet fanns en utvald samling taflor af nyare fravska artister och i den utmärkt vackra trädgården stod marskalk Neys staty. Afven Palais-Royal uppgifves ha i dessa dagar blifvit förstördt Denna byggnad anlades af kardinal Richelieu 1636, af hvilken anledning den först kallades palais cardival; först efter hans död fick slottet sitt nuvarande namn, då Anna af Österrike flyttade in deri med sina två söner, Ludvig XIV och Filip af Orleans. Här firades under Ludvig XV:s minderårighet regentens beryktade orgier, och då slottet kom i Filip Egalitås besittning, uthyrde han sidobyggnaderna som vetta åt trädgården för att förskaffa sig ökade inkomster. Äfven denna byggnad wundergick förstöriog till sitt. inre under julirevolutionen 1848. Senast har Palais-Royal varit bebodt af prins Napoleon och prinsessan Matilda. Madeleine-kyrkan, en särdeles vacker byggnad i grckisk stil, var under uppförande fran 1764 till 1842 och har kostat 13 millioner frank. Äfven der funnos många utmärkta och dyrbara konvstskatter. Central-hallarne, ett kolossalt, täckt torg, hvars anläggning började 1851, bestodo af 8 stora paviljonger, skilda från hvarandra genom gator och bildade af jernpelare, uppbärande ett ofantligt tak af zink. Bland de nedbrända byggnaderna intager rådhuset, Ifötel de Villle, ett framstående rum, Denna byggnad påbörjades 1533, men blef först färdig under Henrik IV. Rådhuset utvidgades emellertid efterhand, och under Ludvig Filip var det fyra sånger så stort som under Henrik 1V. Ännu 1857 tillbyggdes detsamma, Längden var öfver 300, bredden öfver 250 fot, och palatset var rikt prydt med statyer och andra konstverk. t:ötel de Vile har, som man torde erinra sig, spelat en framstående roll i Frankrikes alla revolutioner. Sälunda blefvo de s. k. bastillekämparne den 14 juli 1789 förda i triumf till dess stora sal, och tre dagar senare måste Ludvig XVI visa sig för folket i ett af rådhusets fönster ande den trefirgade kokarden. Der befann sig äfven Robespierre den 27 juli 1794, då konventets bataljoner inträngde i rådhuset och Robespierre försökte skjuta sig för att undgå fängelset. Julimonarkiens förmälning med bourgeoisien firades på rådhuset de första augusti-dagarne 1830, då Ludvig Filip framträdde vill ett fönster och i folkets åsyn omfamnade Lafayette. Den 24 februari 1848 blef republiken proklamerad från rådhuset af TLouis Blanc. Hvilken roll rådhuset spelade under den 7 sept. revolutionen och under kommu nens nu krossade styrelse, är i allt för friskt minne att här behöfva upprepas. x x x Bland hittills skjutna anförare nämnas: Valles, Amouroux, Brunet, Bigmut, Parisel, Dombrowsky, Lefrancois och Bosquet. Underrättelsen om att Pyat, Delescluze, Ranvier och Cluseret skulle vara häktade har ännu icke vunnit bekräftelse. På Ätnnikr NAN Ae. hatar