pellera och söka i diskussionens afgörande pro eller contra intressera regeringens medlemmar. Det är konungens rådgifvares oeftergifliga pligt att tillse det icke kronans värdighet förspilles, och detta skulle inträffa om konungens rådgifvare kastade sig in i denna strid, som bör afgöras endast af representationen, Sedan riksdagen i fjol fattade sitt besiut i saken i fråga, hade regeringen lojalt och konstitutionelt behandlat denna fråga, som dock ytterst är af bevillningsnatur. Men emellertid finge detta — slutade talaren — icke tolkas så som skulle regeringen afvikit från sin förra mening vih Horra stambanans sträckHig: tifter tvenne voteringar för att få kontraproposition — först voterades mellan hr Leyonanckers (66 r.) förslag och ett af hr E. af Ugglas med hänsyn till bandelen Krylbo Storvik väckt förslag (38 r.); sedan mellan hrr Leyonanckers (29 r.) och Ekmans (76 r.) förslag — kom man till hufvudvoteringen, hvil ken utföll så, att utskottets förslag segrade med 55 röster mot 54, hvilka voro för hr Ekmana förslag. Östra stambanans Statsutskottet hade tillstyrkt för 1872 beviljande af 1,500:009 rdr tll förtsältande at arbetena å östra stambanan. I enlighet med hr UV, Ekmans reservation, hvari nu hr.Tornerhjelm instämde, och efter en helt kort diskussion, höjde första kammaren summan till 2,100,000 rdr, på det att bandelen Norrköping —Linköping må bli färdig. undet loppet af nästa år. Bestämmande af anlöpningsorter. Utskottets hemställan, att vid jernvägsarbetenas utförande k. m:t må värmare bestämma de orter, som stambana eller bandel, hvartill anslag vardor beviljadt, skall genomgå, och de ställen den bör anlöpa, bifölls utan iskussion. Enskilda motioner; väckta dels af lir Stenbäck angåendö toträ stambanan, dels af hit v. Koch och Palander om anläggning för statens räkning af jernväg mellan Wexiö och Karlskrona, hade af utskottet arsvyrkts, hvilket utan diskussion gillades af kammaren. Åndfa kålimaren, som i lördags hade endast förmiddagssammanträde, fortsatte derunder och afslöt behandlingen af det i sammanhang med organisationen framlagda förslaget till ny lag angående allviänna värnepligtens ammaren artog utåt diskussion de 22 i nämde läg, livilka här nedan icke omvämnas. afseende på den i mom. 3 2 24 intagna bestämmelse, att den, som blifvit uppbådad, vore skyldig tjenstgöra till krigets slui, önskade hrr O. B. Ölsson, Jöns Pehrsson och Åke Andersson ett tillägg, att denna tjenstöring endast måtte ske inom de föreriade tienas gränser. Htt par.af dessa talare förördade derfföre återremiss: Punkten bifölls atellertid på yrkande af hrr Sv. Nilsson i sterslöf och Jolw. Ericson, som anmärkte; att tillägget skulle innebära ett misstroende Mot den andfå statsmakten och icke medföra något praktiskt resultat. Beträffande det uppbådade beväringsmanskapets underhåll, hvarom 29 3 handlar, föreföll en temliget långvarig öfverläggning. Hrr Jöns Pehrsson, O. Ifvårsson, Sparre, Lyt! kens, Ola Månsson, Per Ericson, Mågni, Hjelm, Törnfelt, Ota Lasson, Saihlströms Zise Olof Larsson, Sven Nilsson i Efyeröd, 0. B. Olsson, Johan Jönsson, Åke Andersson och Key önskade, att någon ersättning måtte lemnas åt förbemälda manskap, och förstnämnde talare framställde i sådant hänseende det förslaget, att hvarje man måtte erhålla 40 öre per dag för hvarje dag af öfningstiden utöfver de nuvarande 30 öfningsdagarne. Dessa talare framhöllo den uppoffring, som beväringsynglingar. af den tjenande klassen skulle få vidkännas genom att i 3 månader af året nödgas ligga vid mötesplatsen och livarigenom de skulie ha svårt att under beväringsåldern erhålla tjenster. En stor del af denna sidas talare önskade i sådant fall återremiss. Hr Gumwelius ansåg den lämpligaste ersättning Vara, att göra de beväringsskyldige delaktiga af politiska rättigheter. Hrirr Engman, af Schmidt, von Geijer, Martin, J. E. Johansson, John Ericson och Carlen yrkade bifall till utskottets förslag, om hvars godkännande äfven krigsministern anhöll med framhållande att man eliest skulle kunna draga i den offervillighet för landets försvar, ammarens majoritet försäkrat sig ega, samt at den tjenande klassens ställning till arbet: gifvarne skulle lätt reglera sig. G aom votering bifölls paragrafen oförändrad mod det betydliga antalet af 107 röster mot 55, som afgåfvos för hr J. Pehrssons förslag. Mot detta beslut anmäldes till protokollet reservation af hrr Jöns Pehrsson, Ö. B. Olsson, Per Nilsson i Kulhult, Carl Isak Bengtsson, Johan Jönsson, Åke Andersson, Ola Nilsson och Jöns Andersson. Mot det i 2 43 gjorda stadgandet om skyldighet för landstormens första uppbåd att år ligen undergå mönstring bataljonseller kompanivis invände hrtr J, Rundbäck, L. 0. Larsson, Tjärnlund. Nils Larson i Tullus och Sahlström, att denna mönstring vere obehöf lig samt skulle, särdeles i Norrland, Dalarne och vissa trakter af Wermland, medföra stora olägenheter, tidsspillan och kostnader för dem det gällde, emedan ett större antal af betolkningen i dessa trakter nödgas söka arbetsförtjenst å andra orter, långt aflägsna från mötesplatsen. På grund häraf yrkades återremiss. Utskottets hemställan förordades af hrr John