gom regeringspresiaent,
Republikanska oentraikomitöns förhand-
ingar.
Vi torde icke a skäl antaga att det
skall intressera allmänheten att lära känna
huru det tillgår inom den sjelftillsatta sty-
relse som för ögonblicket herrskar i Paris
och som vill regera hela Frankrike. Vi
meddela derför redogörelse för dess förhand-
lingar under ett par af de senaste dagarne.
Sessionen den 20:e:
Medborgaren Assi förde ordet.
Medborgaren Varlin fästade komitens uppniärk-
samhet på frågan om prolongition af betålnings-
terminerna. Tagen rörandö eimoratoriets upp-
ät, sade han, en dålig lug, hyaraf d
iska handeln lider ofantligt. e tidsfö
en svin vi måste genomgå göra det till en pligt
för oss att ersätta den lagstiftande nationalförsam-
lingens brist på förutseende och omtan!
Medborgnron Billis märkte att, d
jökb här regeringsmakten i sina hinder, kan den
icke heller fatta beslut om uppskof med inom han-
delsverlden gällande förbindels fullgö
Medborgaren Mortier understödde den fö
Isrens mening i så måtto att han sökte bev
det icke kan tillhöra någon anngån iyndighet än
den kommun; soni kommie att väljas, att fatta be-
slut rörande vexolmoratoriet. j
Hedborgaren Varlin åberopade den tvingande
nödvändigheten. -
Frågans afsörande uppsköts.
Hr Grollard flek härotiter ordet: svårighots,
sade han, shår uppstått; det fnnes ej tillräckliga
medel till nätionålgärdets sold. Denna svårighet
Måsto ovilkorligen utan dröjsmål häfvas, det är
framför allt annat nödvändigt att medborgarne
kunna lefva och föda sina familjer.
Modborgaren Assi framhöll hurpson
fast hon bör känna ställningen, icke äl.
nat komitin nägra penningar att förfoga
Han tillade: Komitn bör, utan att göra sig
skyldig till den sybaritism som man med skäl före-
brådde 1848 års regering, undanrödja den ifråga-
varande svårigheten; nödiga medel till nationäl-
komiten
ardets besoldande böra ovilkorligt anskaffas. En
irekt skatt blefvo svår att indritva och vore må-
hinda olaglig. Komiten bör i stillot skicka om:
bud till banken och de störå förvaltande verken;
och skola , dessa förse oss med de medel som äro
Gundgängligen nödvändiga.
Förslaget antogs enhälligt. .
Medborgaren Pourgeret fästade komitens upp-
märksamhet på de i Paris kringstrykande solda-
ternas beliigenhet. Komitens, sade ban, sär plig-
tig att beskydda och föda dem.s
Församlinecn beslöt att mun skulle taga af all-
miona medel iäfven hvad som behöfdes för att
förhindra att soldaterna dogö af hunger.
Medborgaren Rousseat talade om den opposition
som börjat visa sig i Paris.
Medborgaren Assi förklatade, i frihetens namn;
att alla nödiga åtgärder blifvit vidtagna för att
betrygga valfriheten, men att hvarje enskild per:
son fade rätt att hysa hvilka åsigtör hän vill
Detta är vår styrkax, tillade ban; friheten bör
inför o23 våra liktydig med laglydnud.
rågan om hyrorna, som bragtes på tal af med-
borgaren Blanchet, bordlades. Emellertid syntes
det förslag, enligt hvilket endast de som Betala
höga hyror skole til are vara skyldiga att
yilgöra sina kontrast, ha de största sympatieroa
ör sig. år tå
Talrika nationalgardesBatallotiar lärd, enligt hvad
att
det , tillkännagats, genom ombud ha försäkrat ko-
miten om sin ngifvenhet. Medborgaren Assi
uttalade den förboppningen alt söndringen inom
gardet redan den följande dagen skulle upphöra.
Generalerna meddelade sina rapporter, som alla
voro gynnsamma.
Sammanträdet afslutades med ropen: Lefre re-
publiken 1 :
Sessionen den 22:a.
Medborgaren Assi förde ordet.
Frågan om hyrorna, som äter vicktes af med-
porgaren Grollard, beslöt man enhälligt hänskjuta
a den blifvande kommunens afgörande. På för-
fs. inedborgaren Avoine d. y., förklarade
omiten att tills vidare ingen egendomsegare skall
vara berättigad upp a sina hyresgäster till af.
flytning. .
Rapporter från befälhafvarne å de olika ocku-
perade punkterna upplästes. Af dessa framgick
att reaktionen. Stärkare än de närmast föregående
dagarna, fil började upplyfta hufvudet. En do
monstration var att förviär Medborgarne Lul-
lier och Moreau fingo i uppdrag att vidtaga kraf-
tiga mått och steg för att, om n t. ötan blods-
utgjutglse förhindra denna demonstr a
Medborgaren Babick föreslog att indraga soldon
för de nationalgardes oner, som vägrat lyda
omiten. Maiborgaren Assi svarade honom att
e gensträfvige icke kunde uppbiira någon sold
a gentralkomiten, men alt ingenting hindrade dem
rån att mottaga n från Versailles. Medbor-
garon Blanchet föreslog — och med honom in-
stämde medborgaren Chouteau — att man skulle
utnäinna gene: ibaldi, hvilkens an-
komst till den franska hufvudstaden var tillkän
nagifven, till högste befilhafvare öfver den i Pa.
njsmlade styrkan, Förslaget godkindes en-
älligt.
Ett ombud högqvarteret vid Vendöme-
platsen infann sig och meddelade att en betydande
lemonstration försiggick, i det att en stor menni-
skomassa med nutional-fanan I spetsen kom fram-
gande i procession längs boulevarderna. Stabs-
efen, general du Bisson, fick i uppdrag att jemte
general Cremer göra folkets vilja respekterad.
Medborgaren Billioray ansåg att man genast
vorde reglera de sysslolösa, kringstrykande solda-
ernas ställning genom att införlifva dem med na-
ionalgardet.
Medborgaren Rousseau inviinde att man icke finge
Lys: ynnerligt förtroende till män som vant sig
bs förstkommande. Med-
lja sina vapen åt den fö.
orgaren Lullier tog varmt armön i försvar.
En diskussion utspann sig angående detta ärende.
jedan den pågått en half timma, hvarunder med-
jorgarno Assi och Lullier yttrade sig för och
Rousseau och Grollard emot förslaget, blef detta
enom omröstning antaget.
Medborgarren Maljournal tog till orda och före-
log att manskulle uppskjata yalen nägra dägar.
följd af pressens iNlning skulle en. mor eller
ndre stark. påtryckning komma att utöfvas på
alen. Man borde derför uppskjuta dessa och vid-
nga förberedelser för demokratiska kandidaters
äljande. Men härför var nödvändigt att förbjuda
tgifvandet af de antidemokratiska tidningarne.
edborgaren. Assi yttrade sig härefter. Han
notsatte sig tidningarnes indragande.
Medborgaren Billioray yrkade att man icke skulle
tfärda förbud om tidningarnes utgifvande förrän
an försäkrat sig om de fiendtliga redaktörernas
ersoner. I detta ögonblick kom en stabsofficer
ch meddelade resultatet at manifestationen å Ven-
Öme-platsen.
Oecdföranden uppliäste general du Bissons rap-
rt: Medborgaren Avoine föreslog att man Hkuttle
flicielt betyga generalen och hela staben. som
jort sig så väl förtjenta om fosterlandet, sin tack-
unhet.
Förslaget antogs enhälligt. Medborgaren Viard
g att man borde förhindra dylika demonstra-
oners framtida upprepande. Härför erfordrades
wvalleri. Medborgaren Rousseau frågade hvar
an skulle taga sådant ifrån. Medborgaren Viard
arade att man skulle reqvirera det. Förslaget
ölls.
Diskussionen an
rtsattes; och be
zz
sående valen och tidningarne
öt komitån. sedan modb.,