gom regeringspresiaent, Republikanska oentraikomitöns förhandingar. Vi torde icke a skäl antaga att det skall intressera allmänheten att lära känna huru det tillgår inom den sjelftillsatta styrelse som för ögonblicket herrskar i Paris och som vill regera hela Frankrike. Vi meddela derför redogörelse för dess förhandlingar under ett par af de senaste dagarne. Sessionen den 20:e: Medborgaren Assi förde ordet. Medborgaren Varlin fästade komitens uppniärksamhet på frågan om prolongition af betålningsterminerna. Tagen rörandö eimoratoriets uppät, sade han, en dålig lug, hyaraf d iska handeln lider ofantligt. e tidsfö en svin vi måste genomgå göra det till en pligt för oss att ersätta den lagstiftande nationalförsamlingens brist på förutseende och omtan! Medborgnron Billis märkte att, d jökb här regeringsmakten i sina hinder, kan den icke heller fatta beslut om uppskof med inom handelsverlden gällande förbindels fullgö Medborgaren Mortier understödde den fö Isrens mening i så måtto att han sökte bev det icke kan tillhöra någon anngån iyndighet än den kommun; soni kommie att väljas, att fatta beslut rörande vexolmoratoriet. j Hedborgaren Varlin åberopade den tvingande nödvändigheten. Frågans afsörande uppsköts. Hr Grollard flek härotiter ordet: svårighots, sade han, shår uppstått; det fnnes ej tillräckliga medel till nätionålgärdets sold. Denna svårighet Måsto ovilkorligen utan dröjsmål häfvas, det är framför allt annat nödvändigt att medborgarne kunna lefva och föda sina familjer. Modborgaren Assi framhöll hurpson fast hon bör känna ställningen, icke äl. nat komitin nägra penningar att förfoga Han tillade: Komitn bör, utan att göra sig skyldig till den sybaritism som man med skäl förebrådde 1848 års regering, undanrödja den ifrågavarande svårigheten; nödiga medel till nationälkomiten ardets besoldande böra ovilkorligt anskaffas. En irekt skatt blefvo svår att indritva och vore måhinda olaglig. Komiten bör i stillot skicka om: bud till banken och de störå förvaltande verken; och skola , dessa förse oss med de medel som äro Gundgängligen nödvändiga. Förslaget antogs enhälligt. . Medborgaren Pourgeret fästade komitens uppmärksamhet på de i Paris kringstrykande soldaternas beliigenhet. Komitens, sade ban, sär pligtig att beskydda och föda dem.s Församlinecn beslöt att mun skulle taga af allmiona medel iäfven hvad som behöfdes för att förhindra att soldaterna dogö af hunger. Medborgaren Rousseat talade om den opposition som börjat visa sig i Paris. Medborgaren Assi förklatade, i frihetens namn; att alla nödiga åtgärder blifvit vidtagna för att betrygga valfriheten, men att hvarje enskild per: son fade rätt att hysa hvilka åsigtör hän vill Detta är vår styrkax, tillade ban; friheten bör inför o23 våra liktydig med laglydnud. rågan om hyrorna, som bragtes på tal af medborgaren Blanchet, bordlades. Emellertid syntes det förslag, enligt hvilket endast de som Betala höga hyror skole til are vara skyldiga att yilgöra sina kontrast, ha de största sympatieroa ör sig. år tå Talrika nationalgardesBatallotiar lärd, enligt hvad att det , tillkännagats, genom ombud ha försäkrat komiten om sin ngifvenhet. Medborgaren Assi uttalade den förboppningen alt söndringen inom gardet redan den följande dagen skulle upphöra. Generalerna meddelade sina rapporter, som alla voro gynnsamma. Sammanträdet afslutades med ropen: Lefre republiken 1 : Sessionen den 22:a. Medborgaren Assi förde ordet. Frågan om hyrorna, som äter vicktes af medporgaren Grollard, beslöt man enhälligt hänskjuta a den blifvande kommunens afgörande. På förfs. inedborgaren Avoine d. y., förklarade omiten att tills vidare ingen egendomsegare skall vara berättigad upp a sina hyresgäster till af. flytning. . Rapporter från befälhafvarne å de olika ockuperade punkterna upplästes. Af dessa framgick att reaktionen. Stärkare än de närmast föregående dagarna, fil började upplyfta hufvudet. En do monstration var att förviär Medborgarne Lullier och Moreau fingo i uppdrag att vidtaga kraftiga mått och steg för att, om n t. ötan blodsutgjutglse förhindra denna demonstr a Medborgaren Babick föreslog att indraga soldon för de nationalgardes oner, som vägrat lyda omiten. Maiborgaren Assi svarade honom att e gensträfvige icke kunde uppbiira någon sold a gentralkomiten, men alt ingenting hindrade dem rån att mottaga n från Versailles. Medborgaron Blanchet föreslog — och med honom instämde medborgaren Chouteau — att man skulle utnäinna gene: ibaldi, hvilkens ankomst till den franska hufvudstaden var tillkän nagifven, till högste befilhafvare öfver den i Pa. njsmlade styrkan, Förslaget godkindes enälligt. Ett ombud högqvarteret vid Vendömeplatsen infann sig och meddelade att en betydande lemonstration försiggick, i det att en stor menniskomassa med nutional-fanan I spetsen kom framgande i procession längs boulevarderna. Stabsefen, general du Bisson, fick i uppdrag att jemte general Cremer göra folkets vilja respekterad. Medborgaren Billioray ansåg att man genast vorde reglera de sysslolösa, kringstrykande soldaernas ställning genom att införlifva dem med naionalgardet. Medborgaren Rousseau inviinde att man icke finge Lys: ynnerligt förtroende till män som vant sig bs förstkommande. Medlja sina vapen åt den fö. orgaren Lullier tog varmt armön i försvar. En diskussion utspann sig angående detta ärende. jedan den pågått en half timma, hvarunder medjorgarno Assi och Lullier yttrade sig för och Rousseau och Grollard emot förslaget, blef detta enom omröstning antaget. Medborgarren Maljournal tog till orda och förelog att manskulle uppskjata yalen nägra dägar. följd af pressens iNlning skulle en. mor eller ndre stark. påtryckning komma att utöfvas på alen. Man borde derför uppskjuta dessa och vidnga förberedelser för demokratiska kandidaters äljande. Men härför var nödvändigt att förbjuda tgifvandet af de antidemokratiska tidningarne. edborgaren. Assi yttrade sig härefter. Han notsatte sig tidningarnes indragande. Medborgaren Billioray yrkade att man icke skulle tfärda förbud om tidningarnes utgifvande förrän an försäkrat sig om de fiendtliga redaktörernas ersoner. I detta ögonblick kom en stabsofficer ch meddelade resultatet at manifestationen å VenÖme-platsen. Oecdföranden uppliäste general du Bissons raprt: Medborgaren Avoine föreslog att man Hkuttle flicielt betyga generalen och hela staben. som jort sig så väl förtjenta om fosterlandet, sin tackunhet. Förslaget antogs enhälligt. Medborgaren Viard g att man borde förhindra dylika demonstraoners framtida upprepande. Härför erfordrades wvalleri. Medborgaren Rousseau frågade hvar an skulle taga sådant ifrån. Medborgaren Viard arade att man skulle reqvirera det. Förslaget ölls. Diskussionen an rtsattes; och be zz sående valen och tidningarne öt komitån. sedan modb.,