Mar mn de ARG
betjenten.) Nå, välkomne mine herrar, ni ha
alltså genast börjat med att göra nyttai huset. —
Det är herr Hjelm, kan jag förstå; det är mig
kärt att se er — Uffe svarade med en tafatt
bugning — när man börjar bli en gammal
krutgubbe som jag, är det trefligt att ha ung-
dom samlad omkring sig, ty derigenom blir
man sjelf yngre. :
Ehuru kapten Roslin knappt hunnit femtio
år, var hans hår dock redan alldeleg hvitt.
Men det var tjockt och yfvigt och i förening
med det bruna, kraftiga ansigtet och de störa
blå ögonen gaf det honom ett visst lejonlikt ut-
seende, hvartill hans grofva kroppsbyggnad
ytterligare bidrog.
— Ha ha ha! Jag måste skratta, när jag
tänker på att jag fann dem alla under bor-
det; det. erinrär mig om : de middagar, som
lord Cochrane höll, då han låg i Buenos Ayres
som amiral för chilesiska flottan. Lord Coehrane
brukade ofta bjuda mig till sig, ty han var
en slug krabat och visste nog att jag kunde
vända upp och ned på hela Buenos Ayres, om
jag ville. . Engelsmännen dricka ju som svam-
par — det veta vi väl — så att slutet van-
ligen blef att lord Cochrane och alla hang
gäster lågo under bordet. Men jag vär star-
kare än de andra och kunde tåla åtskilligt
mera, så att jag ännu var fullkomligt nyk-
ter när deandra voro plakat fulla. Emeller-
tid måste man ju ta seden dit man kommer,
och som jag såg att det hörde till den goda