underkänna deras nytta och ej heller under
låta att bereda lättnader för deras existens
hvarigenom staten äfven finge rätt att utöfv:
någon kontroll på deras verksamhet.
Hr Rydberg häntydde äfven på den poli
tiska sidan af denna fråga eller på vigten dera
att statens skolor hafva några fria konkurren
ter. Vi kunna väl, med exemplen från andr:
länder för ögonen, tänka oss den möjligheten
att en ecklesiastikminister skulle finna med
statens, situationens eller ett visst partis för
del förenligt, att modellera landets ungdom
efter ett visst begränsadt system och derefter
inrätta undervisningan i statens skolor. För
hvilka vådor skulle icke nationen då bli ut
satt, om. undervisningsväsendet vore ett sta-
tens monopol? Beträffande den ekonomiska
sidan af frågan, anmärkte samma talare att
sparsamhet visserligen blifvit ett slagord, men
att bakom detta ord ligger äfven ett bestämdt
begrepp, som under närvarande tid har stor
betydelse för vårt land. Skall staten genom
att icke bereda de privata skolorna några lätt-
nader bli tvungen att åtaga sig allas under-
visning, så blir naturliga följden den, att byg-
gandet af nya skolor och tillsättandet af en
ökad lärarepersonal oupphörligt måste fortgå.
En enda ny skola skulle kosta vida mer, än
den utgift staten möjligen kunde få genom att
mottaga privata lärare, hvilka dessutom icke
komma i statens tjeost med uttömda krafter,
utan medföra en förvärfvad erfarenhet, som
ingen direkte från akademien kommen yng-
ling besitter. Likheten mellan lärarne i den
privata skolan och i statens skolor, är
den, att båda arbeta för statens ändamål;
skilnaden dem cmellan är deremot den, att
den privata läraren icke kostat staten någon-
ting, då den andra deremot från början kostat
staten ganska betydligt.
Dr Abr. Rundbäck antörde i afseende på
kostnaden några statistiska uppgifter, som vi-
sade att de yttrade farhågorna mot intrång i
statsskolornas lärares rättigheter efter nuva-
rande förhållanden icke äro synnerligen grun-
dade. Så äro nu 837 lärare anställda i sta-
tens skolor, då deremot endast 10 å 12 i pri
vata af här ifrågasatta qvalifikation. Hvarje
lärjunge, som staten undervisar, kostar 130
rdr. Om man beräknar kostnaden för hvarje
lärjunge som för närvarande åtnjuter under-
visning vid de privata skolorna i Stockholm
och Göteborg, besparas staten för dessa årli-
gen en utgift af mer än 100.009 rdr.
Hr Hedin erinrade, i afseende på den
ekonomiska delen at frågan, äfven derom, att
qvinnor nu medgifvits rätt att idka medicin-
ska studier och man kan vänta att äfven an-
dra vetenskapliga vägar komma att öppnas
för dem, der föregäende undervisning i ele-
mentarläroverk är nödvändig. Denna nya grupp
af lärjungar skulle det vara gauska godt att
kunna, åtminstone till någon del, afleda till
privata skolor. andra sidan utvecklade ta-
laren, genom att bemöta hr Lithner, alla de
nyttiga verkningar, som en fri konkurrens i
undervisningen skulle medföra, en konkurrens
hvilken vore särdeles önskvärd på undervis
ningens alla områden, der staten nu domine-
rande uppträder. Efter slutad diskussion be-
gärdes votering, genom hvilken motionen af-
slogs med 72 röster mot 60, hvilka afgåfvos
för det af utskottet tramställda skrifvelseför-
slaget.
Genom denna diskussion hade kammaren så
uttömt sina krafter, att då statsutskottets ut-
jåtande i anledning af väckta motioner om
Grundskatternas aflösning,
föredrogs, fälldes derom icke ett enda yttrande
oaktadt utskottet hade afstyrkt flera i ämnet
väckta motioner af ledamöter i andra kamma-
ren och oaktadt denna fråga icke hör till dem,
som få i tysthet begrafvas. Kammaren åt-
skildes kl. 9 på aftonen.
Utskottets afstyrkande gillades äfven af första
kammaren, dock först efter någon stunds diskus-
sion, derunder visserligen ingen yrkade bifallitill
motionerna, men deremot hrr CC. Ekman och
von Koch på det ifrigaste framställde den ön-
skan och förhoppning, att regeringen till nä-
sta riksdag skulle sjelf framkomma med ett
förslag i den riktning, att dessa skatter skulle
kunna aflösas, men på ett för staten fördelak-
tigt sätt. Den senare talaren förordade såsom
utgångspunkt för ett dylikt förslag hr Carl
Anders Larssous vid någon töregående riks-
dag väekta motion i: grundskattefrågor. Hrr
Bergstedt, G. ef Ugglas och Rydqvist hade
åtskilliga, mer och mindre djupgående, in-
vändningar mot de både förste talarnes ofvan-
nämnda önskningsförslag.
Hr Hasselrot väckte motion om ändring af
förordningen om. försvarslöshet, i sammanhang
med den af k. m:t aflåtna proposition om ny
fattigvårdsstadga, hvilken motion bordlades.
RATTEG.- och POLISNYHETER.
UÅÖRSTA NAMATAT RN