— Riksdags-Nyheter.
Andra kammaren sammanträdde i går aftor
kl. 6 för att behandla ett par ärenden, som
blifvit två gånger bordlagda.
Först förekom kammarens första tillfälliga
utskotts utlåtande öfver hr Wijks motion om
rättighet för lärare vid sådana enskilda läro-
anstalter, som till maturitetsexamens anstiäl-
lande äro berättigade, att åtnjuta
lönetur och tjenstårsberäkning
för den tid, de vid dylikt läroverk tjenstgjort.
Denna fråga, ehuru så att säga genomde-
batterad vid två föregående riksdagar, föran-
ledde en nära 3 timmars lång ötverläggning,
; Utskottet hade föreslagit en skrifvelse till re-
geringen med anhållan, det k. m:t ville med-
dela bestämmelser, hvarigenom lärare vid så-
dan privat läroanstalt, som är berättigad att
anställa maturitetsexamen, må, vid befordran
till ordinarie läraretjenst vid statens läroverk,
oga att för framtida lönetur räkna sig till godo
sin tjenstgöring utöfver fem år vid förstnämnda
läroverk, så framt denna tjenstgöring till un-
dervisningtiden styrkes hafva varit fullt jem-
förlig med adjunkts eller lektors lagligen be-
stämda tjenstgöring vid statens skolor.
Hr Dahm, ordförande i utskottet, hade re-
serverat sig mot beslutet och hemställt att
motionen måtte afslås. De hufvudskäl reser-
vanten anfört voro, att privatskolorna icke
kunna af staten kontrolleras; att det vore
olämpligt att staten skulle belöna ett arbete,
som vore förrättadt åt en enskild; att det
skulle vara en orättvisa mot de lärare, som
från början egnat sig åt undervisning i statens
skolor om detta förslag antoges; att staten
derigenom skulle bli belastad med ett större
antal lärare med hög lönegrad än eljest in-
träffat; att statens skolor skulle nödsakas ut-
föra sitt arbete med en äldre lärarepersonal
än eljest varit nödigt; samt att staten skulle
få pensionera dessa personer, som arbetat ut
sig i privatskolornas tjenst.
Dessa med flera skäl utvecklades under dis-
kussionen närmare af hr Dalm, som under-
stöddes af herr Witt, Carlen, Lithner och
Liss O. Larsson, Särskildt anmärkte hr
Dahm mot utskottet, som påstått att privat-
skolorna bereda staten en besparing, att ordet
sparsamhet blifvit ett slagord, hvarmed man
kunde spränga berg och fylla dalar; men i
olikhet med utskottet förmenade talaren att
om de lärjungar, som nu från alla väderstreck
samlas i privatskolan, stannade i sina hemor-
ter vid närmaste elementarläroverket, så skulle
de der kunna inrymmas utan någon ökad af-
gift för staten. Dessutom betonade talaren,
att om det föreliggande förslaget antoges skulle
de privata lärarne, som i lägsta graden ha hö-
gre aflöning än den staten består, komma i en
vida fördelaktigare ställning än lärarne vid
statens skolor. Dessa senare lärare äro dess-
utom i tillfälle att förvärfva lika stor pedago-
gisk oerfarenhet som den privata läraren. Hr
Lithner tyckte sig i förslaget se ett försök
att alldeles nedgöra statens kontroll öfver un-
dervisningen och uttalade mycken fruktan för
den fria konkurrensen på detta område.
Till försvar för utskottets förslag uppträdde
her Wijk, Winkrans, Rydberg, Gumaelius,
Abr. Rundbäck, Hedin, Ehrenborg, IHielin,
och Sparre, denaa sida framhölls: att
staten redan godkänt privatskolornas nytta, då
dessa under föreskrifna vilkor fått rättighet
att meddela maturitetsbetyg, hvilket vore en
rättvisa mot resultatet af dessa skolors arbete,
hvilket äfven påkallade rättvisa mot sjelfva
arbetet; att man borde betrakta frågan ur
billighetens och klokhetens synpunkt och ej
ensamt ur den juridiska rättens; att det icke
vore att frukta att privatlärarne först då skulle
söka inträde i statens skolor, när de utarbe-
tat sig i privata, utan att de sannolikt efter
10 års tjenstgöring, då de fingo ingå i andra
lönegraden. skulle på detta sätt söka betrygga
sin framtid; att staten alldeles icke har skyl-
dighet att mottaga lärare, som icke äro fullt
lämpliga; aft privatskolorna, ehuru tillkomna
på privat väg, hafva samma uppgift som sta-
tens skolor och lemna staten en handräckning
sid undervisningen af landets ungdom och så-
edes arbeta för statens ändamål; att de upp-
vuxit ur ett ve kligt behof och nu tillvunnit
såvvaned Pig Kn