— Riksdags-Nyheter. Andra kammaren sammanträdde i går aftor kl. 6 för att behandla ett par ärenden, som blifvit två gånger bordlagda. Först förekom kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande öfver hr Wijks motion om rättighet för lärare vid sådana enskilda läroanstalter, som till maturitetsexamens anstiällande äro berättigade, att åtnjuta lönetur och tjenstårsberäkning för den tid, de vid dylikt läroverk tjenstgjort. Denna fråga, ehuru så att säga genomdebatterad vid två föregående riksdagar, föranledde en nära 3 timmars lång ötverläggning, ; Utskottet hade föreslagit en skrifvelse till regeringen med anhållan, det k. m:t ville meddela bestämmelser, hvarigenom lärare vid sådan privat läroanstalt, som är berättigad att anställa maturitetsexamen, må, vid befordran till ordinarie läraretjenst vid statens läroverk, oga att för framtida lönetur räkna sig till godo sin tjenstgöring utöfver fem år vid förstnämnda läroverk, så framt denna tjenstgöring till undervisningtiden styrkes hafva varit fullt jemförlig med adjunkts eller lektors lagligen bestämda tjenstgöring vid statens skolor. Hr Dahm, ordförande i utskottet, hade reserverat sig mot beslutet och hemställt att motionen måtte afslås. De hufvudskäl reservanten anfört voro, att privatskolorna icke kunna af staten kontrolleras; att det vore olämpligt att staten skulle belöna ett arbete, som vore förrättadt åt en enskild; att det skulle vara en orättvisa mot de lärare, som från början egnat sig åt undervisning i statens skolor om detta förslag antoges; att staten derigenom skulle bli belastad med ett större antal lärare med hög lönegrad än eljest inträffat; att statens skolor skulle nödsakas utföra sitt arbete med en äldre lärarepersonal än eljest varit nödigt; samt att staten skulle få pensionera dessa personer, som arbetat ut sig i privatskolornas tjenst. Dessa med flera skäl utvecklades under diskussionen närmare af hr Dalm, som understöddes af herr Witt, Carlen, Lithner och Liss O. Larsson, Särskildt anmärkte hr Dahm mot utskottet, som påstått att privatskolorna bereda staten en besparing, att ordet sparsamhet blifvit ett slagord, hvarmed man kunde spränga berg och fylla dalar; men i olikhet med utskottet förmenade talaren att om de lärjungar, som nu från alla väderstreck samlas i privatskolan, stannade i sina hemorter vid närmaste elementarläroverket, så skulle de der kunna inrymmas utan någon ökad afgift för staten. Dessutom betonade talaren, att om det föreliggande förslaget antoges skulle de privata lärarne, som i lägsta graden ha högre aflöning än den staten består, komma i en vida fördelaktigare ställning än lärarne vid statens skolor. Dessa senare lärare äro dessutom i tillfälle att förvärfva lika stor pedagogisk oerfarenhet som den privata läraren. Hr Lithner tyckte sig i förslaget se ett försök att alldeles nedgöra statens kontroll öfver undervisningen och uttalade mycken fruktan för den fria konkurrensen på detta område. Till försvar för utskottets förslag uppträdde her Wijk, Winkrans, Rydberg, Gumaelius, Abr. Rundbäck, Hedin, Ehrenborg, IHielin, och Sparre, denaa sida framhölls: att staten redan godkänt privatskolornas nytta, då dessa under föreskrifna vilkor fått rättighet att meddela maturitetsbetyg, hvilket vore en rättvisa mot resultatet af dessa skolors arbete, hvilket äfven påkallade rättvisa mot sjelfva arbetet; att man borde betrakta frågan ur billighetens och klokhetens synpunkt och ej ensamt ur den juridiska rättens; att det icke vore att frukta att privatlärarne först då skulle söka inträde i statens skolor, när de utarbetat sig i privata, utan att de sannolikt efter 10 års tjenstgöring, då de fingo ingå i andra lönegraden. skulle på detta sätt söka betrygga sin framtid; att staten alldeles icke har skyldighet att mottaga lärare, som icke äro fullt lämpliga; aft privatskolorna, ehuru tillkomna på privat väg, hafva samma uppgift som statens skolor och lemna staten en handräckning sid undervisningen af landets ungdom och såedes arbeta för statens ändamål; att de uppvuxit ur ett ve kligt behof och nu tillvunnit såvvaned Pig Kn