sitt yrke kunna hafva nytta af bladen.
Viktualishandlare.
ansnsemtmnmTNERREE
Angående lärarinnornas pensions-
förening.
(Insändt.)
Nyligen har utdelats Förslag till förändrade
stadgar för. svenska lärarinnornas pensions-
förening; vid bolagsstämma den 27 maj 1870
antaget att hvila till afgörande vid 1871 ärs
Ordinarie bolagsstämma.
Hittills har varit lofvadt att till pensioner
å 75 rdr skulle anslås fondens hela ränta samt
14, af inflytande årsafgifter så snart fonden
vuxit till 120,000 rdr, hvilket tyckes inträffa
inom detta års slut, ethigt sista revisionsbe-
rättelsen, men i stället föreslås nu (i 10 2)
att tills vidare, d. v. s. på obestämd framtid,
skall en femtedel af räntan samt alla årsaf-
gifterna läggas till fonden, på det att denna
måtte få en betydlig tillväxt utöfver hvad först
var afsedt. :
Men hvad innebär detta annat än att samla
kapital till förmån för yngre generationer, på
bekostnad af den äldre, som icke allenast
åstadkommit stiftelsen, utan äfven gjort stora
uppoffringar till fondens bildande, elier med
andra ord, låta de äldre lärarinnorna fortfa-
rande skatta till de unga. De förra blefvo
ialockade i företaget under alldeles falska och
orimliga förespeglingar (visst icke gjorda i ond
afsigt, utan som en följd af misskalkyl, som
fruntimmer så ofta råka ut för, då det är fråga
om räkna), och om de då släppte til siva pen-
ningar på god tro, utan att sjelfya kontrollera
ysanunolikhetskalkylerna, så kan man i någon
mån hafva rätt påstå, att do må skylla sig
sjelfva, men ingalunda då det är frågan att
taga ifrån dem doras ovedersägliga rätt, som
är att sjelfva få åtnjuta frukterna af sina
sammanskjutna besparingar.
I väl ordnade lifränteanstalter anses det rätt
att icke allenast allt hvad som sammanskjutes,
utan äfven allt hvad som ärfves at bor
ledamöter, skall som pensioner utdelas åt qvar-
lefvande af dem som gjort insatsen, men här vill
man ej ens unna dem hela räntan på deras
eget kapital. Nog tyckes det att blifvande
pensionsberättigade kunna finna sig tillfreds
ställda af att komma i åtnjutande af räutan
å ett kapital på 120,000 rdr, till hvilket de
tillskjutit minsta delen, och längre fram i tiden
intet, ty då skall naturligtvis hela ärsafgifts-
summan jemte hela räntan anslås till pen-
sioner. Att så ej redan sker torde vara en
följd af atv herrar af fondsystemet, tvärt-
emot fruntimmernas protest, öfvertagit affä-
rerna och i sin hetsighet slagit öfver från den
ena ytterligheten till den andra, så
planen håller på att bli förfelad, hvarför
förr så rikliga tillflödet af gåfvor, inkomst af
expositioner m. m. med få undantag utsinat.
Genom sammanskott, hufvudsakligen af
dem som år 1855 organiserade pensions-
bolaget, och gäåfvor till dem, har det samlats
ect kapital, hvars ränta uppgår vill fem gånger
gi stor summa, som summan af ulla de sedan
tillkomnas årsafgitter, så att yngre i sin
tar få 5 för 1; är det ej då gt och rätt
att, långt ifrån att ännu mera snåla ifrån de
gamla, som kanusko ej mera hafva några måls-
min i lifvet som försvara deras rätt, och till de
unga, som ännu hafva många vårdare, ordna
saken så, att hiidanetter helärsafgiften och hela
räntan anslås till pensioner. De ulle då
pli 120 pensioner 3 75 rdr i stället för 49,
men som det enligt sista matrikeln ej fiunes
mera än 118 ledamöter öfver 50 år, skullo
summan redan räcka till och något bli öfver. Un-
der nästföljande 10, ja till och med 20 år,
ingå, enligt samma matrikel, i medeltal 5 om
året, och enligt tabeilverkets probabilitetskal-
kyler dö minst lika många, så att pensionerna
med säkerhet kunna hållas uppe i 75 rdr;
oeh om pensioneringen uppsköts till 55:te året,
skulle lika många pensioner utdelas om minst
100 rdr.
Det säger sig sjelf att de, som vid inträdet
i pensionsklassen ännu äro skyldige några års-
afgifter, böra godtgöra kassan dem, d. v. s.
uppbära pensionen så mycket senare (numera
högst 2 är, hittills har ingen fått pension un-
der 60 års ålder). Dessa rester, som tillfalla
fonden, bli nog icke do enda extra inkomster
som öka densamma utan någons förnärmande,
ty blir anstälten väl organiserad, så skulle
troligen hiädavefter, som i början, donationer
blifva att påräkna. Fonden hade redan varit
betydligt större än nu, om den varit placorad
ji goda inteckningar mot 6 procent i stället
för obligationer, och för framtiden är förmån-
ligare om, under de tryckta pris som nu nå-
gra år varit rådande, hemman inköpts, som
gaart nog skulle lemnat i arvoden långt öfver
6 procent af köpeskillingen (hospitals-, aka-
demi- m, fl. hemman gifva nu kanske mer än
100 procent), då kapitalet med det samma
kommit i vida större säkerhet än nu.
Ändamålet med denna uppsats är icke alle-
nast att göra de äldre bolagsmedlemmarnue
uppmärksamma på angeligenheten af att med
sansad hand kullvotera ändringsförslaget och
dermed bevara sin rätt till 90 pensionsrum i
stället för 49, utan äfven att päpeka hvad en-
ligt min tro vidare bör göras. Det är väl icke
af atsigtlig partiskhet man vill gynna de yngre
på de äldres bekostnad, utan snarare ifrandet
för fondteorien, som man velat drifva till en
opraktisk ytterli; utan att betänka det
RAN An 4