Aftonbladet säger, att om indelningsverket
aflyftades, komme svenska folket att per
kontant köpa sig rättigheten att ordna den
från fordom existerande allmänna värne-
pligten, och att roteringsskyldigheten är en
statens stående inteckning!
För att vederlägga denna sofism, som väl
är framkastad hufvudsakligen i afsigt att
uppreta öfriga samhällsklasser mot de re-
presentanter vid riksdagen, som å rust- och
rotehållarnes vägnar påyrka detta så kallade
aflyftande såsom vilkor för allmänna värne-
pligtens införande till den utsträckning det
kungl. förslaget åsyftar, behöfver man en-
dast närmare undersöka hvaruti denna stå-
ende inteckning innefattas.
Den består i icke mer och ickö mindre
än i pligten för hvarje två hemman att hålla
en jordtorpare, som i skatt för torpet gör
dagsverken hos kZ. m:t och kronan, hvars
skyldighet det för öfrigt är att under hela
tjenstgöringstiden föda och bekläda honom.
Huru ställer sig då fö landet, sedan all-
män värnepligt blir införd?
Jo, i stället för ex man, få samme hem-
mansegare ställa många till 20-årig krigs-
tjenst; och i ju mindre delar hemmanen iro
styckade, ju fattigare således jordegarne äro,
desto större och tyngre blir denna börda.
Rotehåll finnas, som komme att lemna 10
å 15 man till armåns rekryterande, hvari-
genom förluster för rotehållarne uppkomma,
längt öfverstigande kostnaderna för indel-
ningsverket, under det att k.m:t och kronan
får ett mångdubbelt antal rekryter och så-
ledes vinner på förändringen.
Att en jordegare, som besitter !16-dels
hemman, hvilket han ensam sköter, genom
ätagandet af personlig krigstjenst mer be-
tungas, än om han betalar sin trettiotvå-
ondel i soldatens underhåll, kan väl ej be-
stridas; och då denna tunga ofta lägges på
ende arbetaren vid cen liten jordegendom un-
der den tid, då jorden måste skötas, kan
man lätt tänka sig de förluster, som derige-
nom förorsakas. Skulle denne jordegare
dessutom per kontant erlägga sin andeliun-
derhållet af indelte soldaten eller i vakans-
afgifter, så ökades kronans vinst och hem-
mansegarens förlust ännu mer, hvilken obil-
lighet fullkomligt rättfärdigar, att man som
vilkor för allmänna värnepligtens införande
påyrkat indelningsverkets aflösning under
loppet af närmaste 15 3 20 år.
Skulle vederbörande ej gå in på detta vil-
kor och i följd deraf det nya organisations-
förslaget falla, så är det åtminstone icke i
brist af rekryter som landet blir försvars-
löst. Vår stående här till lands och vatten
utgöres af omkring 35,000 man, och 5 klas-
ser beväring kunna ej upptagas till mindre
än 100,000 man, summa 135,000 man, ett
för våra tillgångar mycket stort antal, mot-
svarande 1,350,000 för Tyskland eller Frank-
rike, och hvars fullkomliga utrustande, in-
öfvande och underhåll vida öfverstiga våra
tillgångar. MHäraf kan väl till en del förkla-
rag, att oaktadt detta stora antal soldater
och rekryter vårt försvar är så bristfälligt
som det tyvärr verkligen är, men icke min-
dre ligger orsaken i det oförsvarliga sätt,
på hvilket de betydliga anslagen till vårt
PES SNES TENN sa Jur lv Br sr ER Et st RS NAKNA NAR BIR VN