Aftonbladet säger, att om indelningsverket aflyftades, komme svenska folket att per kontant köpa sig rättigheten att ordna den från fordom existerande allmänna värnepligten, och att roteringsskyldigheten är en statens stående inteckning! För att vederlägga denna sofism, som väl är framkastad hufvudsakligen i afsigt att uppreta öfriga samhällsklasser mot de representanter vid riksdagen, som å rustoch rotehållarnes vägnar påyrka detta så kallade aflyftande såsom vilkor för allmänna värnepligtens införande till den utsträckning det kungl. förslaget åsyftar, behöfver man endast närmare undersöka hvaruti denna stående inteckning innefattas. Den består i icke mer och ickö mindre än i pligten för hvarje två hemman att hålla en jordtorpare, som i skatt för torpet gör dagsverken hos kZ. m:t och kronan, hvars skyldighet det för öfrigt är att under hela tjenstgöringstiden föda och bekläda honom. Huru ställer sig då fö landet, sedan allmän värnepligt blir införd? Jo, i stället för ex man, få samme hemmansegare ställa många till 20-årig krigstjenst; och i ju mindre delar hemmanen iro styckade, ju fattigare således jordegarne äro, desto större och tyngre blir denna börda. Rotehåll finnas, som komme att lemna 10 å 15 man till armåns rekryterande, hvarigenom förluster för rotehållarne uppkomma, längt öfverstigande kostnaderna för indelningsverket, under det att k.m:t och kronan får ett mångdubbelt antal rekryter och således vinner på förändringen. Att en jordegare, som besitter !16-dels hemman, hvilket han ensam sköter, genom ätagandet af personlig krigstjenst mer betungas, än om han betalar sin trettiotvåondel i soldatens underhåll, kan väl ej bestridas; och då denna tunga ofta lägges på ende arbetaren vid cen liten jordegendom under den tid, då jorden måste skötas, kan man lätt tänka sig de förluster, som derigenom förorsakas. Skulle denne jordegare dessutom per kontant erlägga sin andeliunderhållet af indelte soldaten eller i vakansafgifter, så ökades kronans vinst och hemmansegarens förlust ännu mer, hvilken obillighet fullkomligt rättfärdigar, att man som vilkor för allmänna värnepligtens införande påyrkat indelningsverkets aflösning under loppet af närmaste 15 3 20 år. Skulle vederbörande ej gå in på detta vilkor och i följd deraf det nya organisationsförslaget falla, så är det åtminstone icke i brist af rekryter som landet blir försvarslöst. Vår stående här till lands och vatten utgöres af omkring 35,000 man, och 5 klasser beväring kunna ej upptagas till mindre än 100,000 man, summa 135,000 man, ett för våra tillgångar mycket stort antal, motsvarande 1,350,000 för Tyskland eller Frankrike, och hvars fullkomliga utrustande, inöfvande och underhåll vida öfverstiga våra tillgångar. MHäraf kan väl till en del förklarag, att oaktadt detta stora antal soldater och rekryter vårt försvar är så bristfälligt som det tyvärr verkligen är, men icke mindre ligger orsaken i det oförsvarliga sätt, på hvilket de betydliga anslagen till vårt PES SNES TENN sa Jur lv Br sr ER Et st RS NAKNA NAR BIR VN