Ordf. För ut Hedelin! (Härefter till Eklund.
Du har haft olika uppgifter om den vig du gåt!
efter mordets begåend Kan dn inte påminna
dig om du träffat någon bekant under vägen, mer
än Charlotta Eriksson?
Tand N ki
ag inte minnas.
du på, som så öppet och
ado de ränade effekterna för en mängd
orolig.
Vrdf. Det är ett ps iski t fall,
detta... Du håller i dig med angifvelsen moi
Hedelin?
Eklund. Ja, det är sant.
Ordf. Men om det skulle komma andra sakeri
dagen?
höra Jag tar inte tillbaka ett ord.
mi rjaro blifvit öf
rt yen Om nit det finns ett högre väsende, som
ser I nåd till den ångerfulle.
Fyra af äklagaren åberopade vittnen hö
Två af dessa, hotellfö
Svensson och uppasserskan Eva 5
da åa 4:e afdelningen) åhörde sina afgifna
viltnesberättel ordade desamma. ÖOrd-
förandens få tnena, huruvida dörren
till det rum der mordet begåtts lät SP a sluta
sig ljudlöst eller ej, drog emellertid
halftimme. Re ultatet al detta fi
dörren. vid den tid mordet begi
ska starkt vid öppnandet eller utandet.
De öfriga två vittnena, restauratören P. K. Du-
når och kyparen G. Hagberg, hade intet annat att
omförmäla, än att Hedelin i april och maj måna-
der samt senare på hösten, ä Duncra restauration
penserat 2, 3 å 5 rdr om dagen för intagen för-
täring. deribland till och med -os förekommit.
Den dag Hl Hedelin skulle upp och vittna i rådhus-
rätten, hade han innevarit å restaurationen, då
Duntr på skämt yttrat: Akta sej sjelf, Hedelin s
Vittnet trodde sig ha alt Hedelin härvid
rodnat.
Ordf. Hör du, du åt ostron, fa
ef, att
sgnälldes gan-
Hedelin, Ja — men det var
Åklagaren anhåller om uppsk f med
hörandet af ett denna dag utebli vittne, ogifia
Lovisa Eriksson.
Öräf, (till klund!. Sedan Montan kommit upp
tfan, såg du ej om han föll af sig sjelf eller
odelin lade ned honor .
(Vid denna fråga smågrinar Hedelin och betrak-
tar mod väl spelad förvåning Eklund. då denna
svarar att hon cj så preois kunde säga detta, enär
hon höll på att kl
Ordf. (till Hedelin) Hör du, Hedolin, du var
med henne till mötesplatsen?
Hedelin. Nej! .
gard Uppguf hon ej för dig hvart hon skulle
Brfodolin. Ncj. jag.
Ekland (bedj Säg sanning, Hedolin!
Hedelin (1 rylande ton) Ila skaning. qvinna!
a, 1 - När du råkade henne
ade det dig ej att hon hade så mycket
saker med si
Hedelin Jet kunde inte alls förvåna mig, helst
som jag visste att hon var bekant med en rik per-
son, med hvilken hon skulle gifta sig.
Ordf. Ja, men du ville ju sjelt gifta dig med
henne?
Hedelin. Ja, det var förut som det var fråga
om den saken
Ordf, Har du något vidare att sö
a i dag?
Hedelin, Ja. jag anhåller utt få
och utt Eklund ivför detta upprepar
jorda beskyllningen.
Eklund. fur kan du vara så
Helin. :j. du, jag är inte
anballit att v
erlemna en I
begångna ö hvilka h
öts ransakningen til dag.
r menniskomnassa hade samlat sig för att
1 endast tio å tolf af den församlade
äppte.
LANDSORTUNN.
ån. Den 23 sistlidna februari blaf en
trädgårdsdräng vid namna Pettersson af två
manspersoner, Å vigen mellan Mörsta och Sig-
tuna, rånad på 80 rdr och sitt ur, sedan han
erhållit ej mindre än 7 svåra sår, alla tillde-
lade med kuif. Rånarne, hvilka antogo att
Pettersson, som atsvimmat i följd af det ho-
nom öfvergångoa väldet, vore död, nedrisade
honom, hvarefter de aflägsnade sig. Den rå-
nade vaknade emellertid snart upp ur sin
dvala, kraflade sig fram undan riset och be
gaf sig till närmaste bebodda ställe. Hans
tillstånd lär vara hopplöst Två karlar, på
misstankar häktade för brottet, befunnos vid
första ransakuingen i tisdags vara oskyldiga
och frigåfvos, hvarför nytt extrating endera
dagen kommer att hållas,
mängden i