mig gifna uppdraget är förenadt. Jag tager till
ordet efter en person, hvilkons vältaliga yttran-
de har rört våra själar; men jag vill likväl
söka från mitt hjerta hemta nödig styrka till
att värdigt uppfylla min pligt.
Ni se framför er, hedervärda domare,
tvänne unga män som tillhöra samhällets högre
klasser, tvänne vetgiriga resande, som kom-
mit för att under vedermödor och med lifs-
fara söka vinna något af den ära, som en
Columbus och en Vasco di Gama i rikt mått
skördade; studierna äro deras enda passion,
äran deras enda belöning. Den ene är skickad
af vetenskapsakademien i London för att upp-
leta ett exemplar af en malabarisk historia,
skrifven före Aureng-Zeb, denne tyrann som
lät halshugga sin bror; den andre är stadd i
ett icke mindre vigtigt ärende; han reser i
Indien för att komplettera den ornitologiska
samlingen uti naturhistoriska museet i Paris.
Jag ber att det må tillåtas mig inför dom-
stolen uppläsa hälften af ett bref som herr
de Lacepede...
— Herr advokat, herr de Lactpedes bref
hörer icke alls hit. Var så god och håll er
till saken.
— Högt aktade domare, fortfor advokaten,
vår mycket värderade allmänna åklagare har
1 sin bevisning gjort sig skyldig till en be-
tänklig kontradiktion. Han har sagt på ett
ställe i sitt vältaliga föredrag, att de båda an-
klagade hade velat bygga en koja i vildmar-