Med anledning af de k. propositio-
nerna rörande försvarsverket.
(Ur bref från landsorten till D. N.)
i (Forts, och slut fr. föreg. nr.)
Erfarenheten har tillräckligen visat att
en nation, hvars alla medborgare hafva po-
litiska rättigheter, hastigt ernålt upplysning
och välstånd, och detta oaktadt den haft åt-
skilliga betydande både inre och yttre hin-
der att öfvervinna. Endast en dylik nation
är derjemte i stånd att med hopp om fram-
gång försvara sig mot yttre fiender.
Den stora mängden af de s. k. bildade,
som ännu cj hunnit befria sig från de i våra
undervisningsanstalter inpluggade fördomar,
finner alltid hvarje yrkande på ullas politi-
ska likställighet upprörande, Den mindre
bildade massan bedömer deremot ett dylikt
yrkande med klarare blick. När nemligen
bildningen tagit en skef riktning, såsom nä-
stan öfverallt i Kuropa, äro de mindre bil-
dade lättare cmottogliga för solklara san-
ningar än dv med högre (dunklare?) bildning
utstyrde. Bland dessa sednare skall derför
mången anse följderna i praktiken af här
ifrågasatta förändringar i våra institutioner,
särskildt med afseende å krigslagstiftningen,
blifva rent af vidunderliga. Man skall i
tankarne so en församling, bestående af re-
presentanter för den stora obildade massan,
rådslå om hvarje detalj, som rör den militära
disciplinen och befordringsväsendet, vapenöf-
Dingarne, uniformerna, beväpningen och ut-
rustningen m. m ; ja måhända ingå i de minsta
detaljer och afgöra huru många timmar under
de årliga öfningarne skola användas till
tiraljörexercis, fälttjenst och manövrer, huru
knappar och galoner skola vara beskaffade
med mera.
Det är sannt, att allt detta är oerhördt.
Men enligt erfarenheten har det varit lika
oerhördt att se ifrågavarande angelägenhe-
ter på ett förnuftigt och ändamålsenligt
sätt ordnade af regeringarne eller fack-
mänt, De af regeringarne dekreterade öf-
ningarne och uniformer hafva städse utgjort
ett tacksamt underlag förskämtet och gycklet;
krigsväsondets tillstånd i sin helhet har
deremot varit för den tänkande patrioten
en anledning till tårar. Undantag i afse-
ende å det lägervall, hvaruti stridskrafterna
befunnit sig, har, såsom ofvan blifvit nämnt,
endast inträffat när en ovanligare man fått
tillfälle att ordna militärväserndet. Men hvad
en sådan man kostat sitt land är också of-
van antydt. Ett dylikt botemedel är der-
före kanhända värre än den allmänneligen
förekommande sjukdomen. När således det
hittills begagnade sättet, nemligen att till
regeringarne öfverlåta omsorgen om försvars-
krafternas ordnande, visat sig alldeles miss-
lyckadt, så borde ensamt af detta skäl den
utvägen. försökas, att låta nationen sjelf
taga en sådan lifsfråga omhand, äfven om
man icke kunde förutse att detta sätt att
gå till väga är det enda betryggande.
De som orda om vigten att vår nuvarande
representation måste åstadkomma mera ar-
bete under riksdagarne än hvad hittills va-
rit fallet, så vida icko samhällsarbetet skall
afstanna, men derjemte fördöma hvarje